Myter och fakta om skolan

Skolan blir allt stökigare.

Allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Nio av tio elever trivs bra eller mycket bra i sin skola. Lika många uttrycker att de trivs med sina skolkamrater.

Jämför man med andra länder är Sverige det land där flest elever i grundskolan känner sig trygga i skolan.

Åtta av tio elever och nio av tio lärare upplever att skolan arbetar aktivt mot mobbning. Samtidigt har upplevelsen av hur vanligt det är med mobbning inte förändrats.

Elever: 80 procent känner arbetsro, 90 procent trivs med sina lärare och 80 procent har förtroende för lärarna.

Lärare: 80 procent känner arbetsro, 93 procent trivs med eleverna och 96 procent anser att de oftast möts med respekt från eleverna.

Källa: Skolverket

Skolan var bättre när staten hade ansvaret.

Staten hade stora problem att styra skolan.

Elever med behov av särskilt stöd fick inte den hjälp de behövde. Det var svårt att förstå hur staten fördelade sina resurser till skolorna.

När skolan var statlig, fram till 1992, saknades utvärdering.

Numera tar SKL  fram Öppna jämförelser för grundskolan och gymnasiet. Kommunerna jämför sina resultat, lär av varandra och kan förbättra sin kvalitet.

SKL:s jämförelser visar att många kommuner sköter skolan bra. Andra behöver bli bättre, bland annat på att följa upp elevernas resultat och sätta in rätt åtgärder i tid.

Lösningen på dagens problem i skolan handlar framförallt om hur undervisningen i klassrummet kan bli bättre, inte vem som styr skolan.

En fördel med den kommunala skolan är att elever och föräldrar enkelt kan komma i kontakt med sina lokala politiker och föra fram synpunkter och önskemål om skolan.

Det är för stora klasser och för få lärare i skolan. 

Lärartätheten i grundskolan har ökat med åtta procent under 2000-talet.

De flesta klasser har idag färre än 24 elever. Dessutom finns ofta, utöver läraren, ytterligare en pedagog i klassrummet.

De senaste fem åren har grundskoleeleverna blivit 120 000 färre. Därför har antalet lärare i grundskolan minskat under 2000-talet eftersom det inte finns lika många elever som tidigare.

Det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är. Det visar forskningen.

2000: 7,6 lärare per 100 elever i grundskolan

2011: 8,3 lärare per 100 elever i grundskolan.

Skolan får allt mindre pengar.

Skolan har inte brist på pengar. När elever inte får tillräckligt med stöd handlar det istället ofta om brister i skolans och undervisningens organisation och lärarnas
kompetens.

Utmaningen är att använda resurserna på bästa sätt.

Det viktiga för att få bra resultat i skolan är inte mer resurser, utan det är att ha lärare som är engagerade och skickliga på att undervisa och rektorer som är bra ledare och följer upp verksamheten.

Sverige satsar totalt 6,3 procent av sin BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,7 procent.

En kommun använder ungefär hälften av
pengarna i sin budget till skolan och förskolan. Mellan 1999 och 2009 ökade resurserna till grundskolan i kommunerna med cirka 15 procent (med inflationen borträknad).

Antalet lärare har ökat i förhållande till antalet elever under de senaste tio åren och specialpedagogerna i grundskolan har blivit fem gånger fler de senaste fem åren.