Det ställer hårda krav på budgetkontroll och hushållning. I sällsynta fall kan en budget som inte är balanserad fastställas, men detta kräver synnerliga skäl (exempelvis en stor omstrukturering).
Intäkterna består till största delen av landstings- respektive kommunalskatt. Därtill kommer statsbidrag. Dessa kan vara generella och räknas då fram baserat på exempelvis invånarantal och åldersstruktur.
Men de kan även vara specialdestinerade, och är då tidsbegränsade och knutna till en viss prestation eller åtgärd. Slutligen finansieras viss service helt eller delvis med avgifter, exempelvis sophämtning eller husläkarbesök.
Utjämningssystem
Tanken är att alla kommuner och landsting ska ha lika stort skatteunderlag per invånare. För att skapa sådana likvärdiga förutsättningar finns det ett utjämningssystem. Kommuner och landsting med stort skatteunderlag bidrar med pengar till dem som har mindre underlag.
Genom att ta hänsyn till olika förutsättningar att finansiera verksamheten får vi en mer rättvis fördelning av servicen i olika delar av landet.
Vad vet vi om framtiden
Hur ska framtidens Sverige klara sina åtaganden? Hur ska ansvaret fördelas mellan stat, kommuner och landsting? Behöver man göra ändringar i Sveriges administrativa indelning?
Det enda man säkert vet om framtiden är att den blir annorlunda. Men man kan ändå göra kvalificerade gissningar. Något som går relativt väl att förutsäga på några års sikt är den så kallade demografiska utvecklingen.
Vi vet exempelvis att den allt äldre befolkningen ändrar förutsättningarna för folkhälsan och hälso- och sjukvården. Andelen äldre kommer att öka kraftigt fram till år 2020, med behov av service, omsorg och vård.
Samtidigt minskar den produktiva delen av befolkningen, vilket gör utmaningen att finansiera vården än större. De sedan 1990-talets början kraftigt ökade vårdbehoven har hanterats genom gränsöverskridande strukturförändringar som resulterat i bättre resursutnyttjande.
För att klara de framtida utmaningarna krävs ständiga prognoser och en långsiktig planering som tar hänsyn till förutsägelser, möjligheter och hot. Sådana studier görs såväl i kommuner som i landsting och landets regioner.
Bra framtidsprognoser är avgörande för att de politiska besluten fattas på rätt grunder.
För att klara de framtida utmaningarna krävs också en väl fungerande och anpassad samhällsorganisation.
Den parlamentariskt tillsatta Ansvarskommittén har, på uppdrag av regeringen, sett över den nuvarande organisationen för att hitta en mer lämplig struktur. I slutbetänkandet föreslår kommittén bland annat en ny regional indelning.
Kloka politiska beslut förutsätter också att vi har en levande demokrati där medborgarna ges inflytande och möjlighet att delta. Att ständigt finna nya former för en sådan demokrati är en viktig uppgift för kommuner och landsting i Sverige.
Demografisk utveckling för åldersgrupper, 0-19, 20-64, och 65+
Demografisk utveckling för åldersgrupper, 65-74 och 80+
