In English

Om webbplatsen

Lättläst

Lyssna

Prenumerera

Startsida

Om SKL

Vi arbetar med

Kommuner & landsting

Kalender

Avtal & lagar

Beställ & ladda ner

Press

Kontakt

Kommuner & landsting

Startsida › Kommuner & landsting › Om landsting och regioner ›

Så styrs landstingen

Landstingen och regionerna styrs av politiker som valts direkt av länets invånare. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur landsting och regioner utför sina uppdrag. Politikerna i landsting och regioner kallas även förtroendevalda.

Sveriges tre demokratiska nivåer

I Sverige finns tre demokratiskt valda nivåer. På riksnivå är det riksdag och regering, på regional nivå landsting/regioner och på den lokala nivån är det kommunen. Staten beslutar om lagar och förordningar som styr vad landsting/ regioner och kommuner ska göra.

De olika nivåernas uppgifter

Staten har delat in Sverige i län. Länet är den minsta enheten av statlig förvaltning. Länsstyrelsen sköter de statliga uppgifterna i länet som polis, körkortsregister och visst EU-stöd. På en del håll har regionala samverkansorgan fått ta över uppgifter från länsstyrelsen.

Kommunerna sköter de lokala uppgifterna, bland annat skola, omsorg om barn, äldre och funktionshindrade samt vatten och avlopp.

Landsting och regioner ansvarar för gemensamma uppgifter inom regionen, med tyngdpunkt på hälso- och sjukvård och regional utveckling.

Kommunallagen

Kommunallagen styr landstingens/regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en bärande princip i det svenska samhället.

Det innebär att landsting/regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser.

De beslutar till exempel själva om hur stor skatten ska vara. Det kommunala självstyret ger mervärden i form av effektivitet, helhetssyn och närhet.

Landstings- eller regionfullmäktige styr och beslutar

Landstings- eller regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå och kan kallas för landstingens och regionernas riksdag. Fullmäktige träffas minst fyra gånger per år. Alla fullmäktiges möten är öppna för allmänheten.

Landstingsfullmäktige och regionfullmäktige:

fastställer budgeten och beslutar hur mycket skatt invånarna i landstinget eller regionen ska betala
bestämmer hur mycket vården ska kosta
beslutar vilka nämnder som ska finnas
väljer ledamöter och ersättare till styrelsen och nämnderna
väljer revisorer som granskar landstingets eller regionens verksamhet

Landstingsstyrelsen och regionstyrelsen

Landstingsstyrelsen eller regionstyrelsen utses av fullmäktige.

Styrelsen:

leder och samordnar allt arbete inom landstinget eller regionen
ansvarar för landstingets eller regionens ekonomi

Mellan sammanträdena i fullmäktige leder landstingsstyrelsen eller regionstyrelsen det politiska arbetet. Styrelsen utses alltid av fullmäktige.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Under styrelsen finns ofta nämnder med olika ansvarsområden, till exempel hälso- och sjukvårdsnämnden eller kulturnämnden. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor beslutar nämnderna direkt.

Fullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter.

Nämnderna:

ansvarar för det dagliga arbetet inom landstinget eller regionen
förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige
genomför beslut som fattas i fullmäktige

I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i de olika nämnderna. Arbetsuppgifterna kan variera mellan att organisera tandvården inom länet och att fatta beslut om färdtjänst till en enskild person.

Fritidspolitiker

De flesta landstingspolitikerna är fritidspolitiker och sköter sina uppdrag vid sidan av sina vanliga jobb. Några få landstings- och regionråd är heltidspolitiker. Alla heltidspolitiker utses av fullmäktige.

Det kommunala självstyret gäller även landsting och regioner

Det kommunala självstyret gäller även landstingen och regionerna. Det är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Landstingen och regionerna måste givetvis följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret landstinget och regionen rätt att:

fatta självständiga beslut
ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter

För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man:

kan påverka landstingets och regionens beslut till exempel genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar
kan överklaga landstingets och regionens beslut

Kontroll och tillsyn

Staten granskar och stödjer landstingens och regionernas arbete genom att vissa statliga myndigheter också är tillsynsmyndigheter. Socialstyrelsen är till exempel en tillsynsmyndighet som bevakar patienternas säkerhet inom hälso- och sjukvården.

Varje år granskas landstingets eller regionens verksamhet av revisorer.

Styrande dokument

Landstingens och regionernas organisation och styrning regleras i kommunallagen som är gemensam för kommuner och landsting. Landstingen och regionerna styrs också av speciallagar som hälso- och sjukvårdslagen.

Länk till Kommunallagen (1991:900) i regeringskansliets rättsdatabas (öppnas i nytt fönster).

Läs mer om fler lagar på lagrummets webbplats (öppnas i nytt fönster)

Val till fullmäktige

Medborgarna väljer politiker till landstingsfullmäktige och regionfullmäktige vart fjärde år. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i landstingsvalet ska man
dels:

ha fyllt 18 år senast på valdagen,

dels uppfylla något av villkoren att man är:

svensk medborgare som är folkbokförd i landstinget eller regionen, eller har varit det tidigare
medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island och har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år.

Den som får rösta till landstinget eller regionen kan också väljas till politiska uppdrag. De flesta politikerna i landstinget och regionen är fritidspolitiker. De sköter alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete.

Att överklaga om man är missnöjd med vården

Om man är missnöjd med vården eller över hur man har blivit bemött kan man klaga. I första hand ska man då vända sig till den vårdinrättning som man är missnöjd med.

Patientombudsmannen

En del landsting och regioner har en patientombudsman. Dit kan man vända sig om man känner sig illa bemött. Patientombudsmannen hjälper till med att få tala med någon ansvarig för att kunna reda ut det som har hänt. Patientombudsmannen kan också hänvisa vidare om man vill klaga till en högre instans.

Patientnämnden

Inom varje landsting eller region finns det en patientnämnd som är fristående från hälso- och sjukvården. Patientnämnden hjälper till med kontakter med sjukvården. Till exempel om man vill klaga eller behöver råd i försäkringsärenden.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Om man anser att någon i hälso- och sjukvårdspersonalen har brustit i sin yrkesutövning kan man göra en anmälan till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Ansvarsnämndens beslut kan överklagas till länsrätten.

Landstingsskatten är den största inkomstkällan

Landstingsskatten finansierar ungefär 70 procent av landstingens och regionernas verksamhet. Staten bestämmer vad landstingen får ta ut skatt på. Varje landsting och region bestämmer själv hur stor landstingsskatten i länet ska vara och hur pengarna ska fördelas.

Landsting och regioner får också bidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel för sjukhusbesök.