Riksdagen
- beslutar om lagar
- beslutar om statens inkomster (skatter) och utgifter
- granskar och kontrollerar regeringens och myndigheternas arbete
- utser statsministern
Val av riksdagsledamöter
Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år av svenska folket. Platserna i riksdagen fördelas efter hur många röster de olika partierna har fått i valet. Ett parti måste ha fått minst 4 procent av alla röster för att komma in i riksdagen, Eller minst 12 procent av rösterna i en valkrets.
För att få rösta i riksdagsvalet ska man ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare. Man ska också vara folkbokförd i Sverige, eller ha varit det tidigare.
Om man uppfyller kraven för att få rösta i riksdagsvalet kan man också bli vald till riksdagsledamot om man blir nominerad av ett politiskt parti.
Folkomröstningar i särskilda frågor
Riksdagen kan besluta om att hålla folkomröstning i hela landet i särskilda frågor. Det finns två typer av nationella folkomröstningar. Det ena är rådgivande folkomröstningar och det andra är folkomröstningar i en grundlagsfråga. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar hållits i Sverige.
Den första hölls 1922 och gällde då om Sverige skulle införa förbud mot alkoholdrycker (det blev inte så). Efter det kom folkomröstningar om högertrafik 1955, allmän tilläggspension (ATP) 1957, kärnkraft 1980, EU-medlemskap 1994 och EMU 2003. Någon folkomröstning i en grundlagsfråga har inte hållits.
Så arbetar riksdagen
Riksdagen fattar beslut genom att rösta. Besluten fattas i kammaren efter att ärendena har behandlats i de olika utskotten eller i EU-nämnden. För att ett förslag ska gå igenom måste en majoritet av riksdagsledamöterna rösta för förslaget.
Resultaten i omröstningarna är offentliga, så man kan se hur varje ledamot har röstat. Alla är också välkomna att lyssna på riksdagens sammanträden från åhörarläktaren.
Riksdagens beslut utgår från de förslag till nya eller ändrade lagar som lämnas till riksdagen. Lagförslag från regeringen kallas propositioner, och lagförslag från riksdagsmän kallas motioner.
Innan riksdagen röstar om ett lagförslag behandlas de i något av de 15 utskotten. Utskotten kontrollerar bland annat hur ett lagförslag stämmer överens med tidigare lagstiftning. Exempel på utskott är finansutskottet, trafikutskottet och utrikesutskottet.
I riksdagen finns också EU-nämnden. I EU-nämnden samråder regeringen med riksdagen om EU-frågor. Samrådet handlar främst om hur förhandlingarna i EU:s ministerråd ska läggas upp från svensk sida.
Arbetet i riksdagen leds av talmannen. Talmannen är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. Endast statschefen (kungen) har högre rang. Talmannen är partipolitiskt neutral.
Talmannen:
- leder riksdagens arbete
- sitter som ordförande vid sammanträdena i kammaren
- föreslår ny statsminister efter regeringsskifte
- företräder ofta riksdagen i internationella sammanhang
Riksdagen kontrollerar regeringen
Riksdagen kontrollerar att regeringen och myndigheterna följer lagarna och arbetar effektivt. Kontrollen är viktig för att medborgarna ska känna förtroende för den offentliga makten.
Detta kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna för denna kontroll finns i regeringsformen, som är en av grundlagarna. Riksdagen kontrollerar regeringen på flera sätt:
- Justitieombudsmannen (JO) - eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas - finns till för att skydda medborgarens rätt att bli behandlad enligt lagen av myndigheterna. Man kan klaga till JO om man tycker att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet.
- Riksrevisionen granskar hur statens pengar används och vart de går.
- Konstitutionsutskottet (KU) granskar att regeringen följer reglerna. Om en riksdagsledamot tycker att en minister misskött sig kan ledamoten lämna in en anmälan mot ministern till Konstitutionsutskottet.
- Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.
- Riksdagsledamöterna ställer frågor och interpellationer till statsråden (ministrarna) om vad de tänker göra åt ett problem. Interpellationer debatteras i kammaren och då deltar även den ansvarige ministern.
Läs mer om riksdagens arbete på riksdagens webbplats (öppnas i nytt fönster)
