När Sverige blev medlem flyttades en del av det svenska beslutsfattandet till EU. Det innebär samtidigt att vi får vara med och bestämma om vilka regler som ska gälla gemensamt för alla länderna i unionen. Ibland behöver vi också skriva om våra egna lagar så att de stämmer överens med EU:s lagar.
EU-länderna samarbetar inom många olika områden. Några exempel på områden är jordbruk, ekonomi och folkhälsa. Inom varje område har medlemsländerna kommit överens om vad EU får bestämma över.
Ett något förenklat exempel inom området folkhälsa är att varje medlemsland själv får bestämma hur de vill organisera sin sjukvård. Däremot har EU bestämt att det måste finnas varningstext på cigarettpaket bland annat för att missbruk av tobak bedöms vara ett hot mot folkhälsan.
Unionsmedborgares rätt att resa och rösta
När Sverige gick med i EU blev alla svenska medborgare automatiskt också unionsmedborgare. Som unionsmedborgare har man vissa rättigheter:
Man får:
- resa fritt mellan medlemsländerna med giltigt pass eller id-kort och stanna upp till tre månader utan uppehållstillstånd.
- rösta i kommunala val i det land man är bosatt och kan själv bli vald.
- rösta till Europaparlamentet och kan själv bli vald i det land där man bor.
- ta hjälp av andra länders ambassader och konsulat i länder utanför EU där Sverige inte har någon egen representation.
- klaga till EU-ombudsmannen om man tycker att någon av EU:s institutioner och organ har gjort något fel.
- skriva på svenska i sina kontakter med EU.
- ta del av handlingar som inte är sekretessbelagda.
Sverige betalar medlemsavgift till EU
Medlemsländerna betalar varje år en medlemsavgift till EU. Alla länder får också varje år tillbaka pengar som till exempel stöd till jordbruket eller regional utveckling eller som bidrag inom forskning, utbildning eller kultur.
För att jämna ut skillnaderna mellan rika och fattiga EU-länder betalar de rikare länderna generellt mer i medlemsavgift än vad de får tillbaka. Och länderna med sämre ekonomi får tillbaka mer än de betalar.
Så styrs EU
EU har fem stora institutioner där medlemsländerna arbetar tillsammans och fattar beslut:
- Europaparlamentet representerar medborgarna.
- Europeiska unionens råd (Ministerrådet) representerar medlemsstaterna.
- Europeiska kommissionen ser till att verksamheten är till hela unionens bästa.
- Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) tillämpar och tolkar lagar och regler.
- Europeiska revisionsrätten granskar budgeten.
EU:s högsta politiska organ är:
- Europeiska rådet där stats- och regeringschefer sammanstrålar i toppmöten.
EU-samarbetet sker också i många andra organ, till exempel Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Regionkommittén.
Ordförandeskap i EU
EU-länderna turas om att vara ordförande i EU. Ordförandeskapet varar i sex månader i taget.
Det land som är ordförande:
- organiserar arbetet i ministerrådet
- är ordförande vid ministerrådets möten
- medlar fram kompromisser mellan medlemsländerna.
Sverige blev ordförande för andra gången i juli-december 2009. Första gången var i januari-juni 2001.
Att klaga till EU-ombudsmannen
Om man tycker att någon av EU-institutionerna eller EU-organen har gjort fel kan man klaga till EU-ombudsmannen. Man kan klaga på till exempel diskriminering, långsam handläggning eller vägran att lämna ut information. Alla personer som bor i ett av EU-länderna kan klaga.
Det kan också företag, föreningar och andra sammanslutningar som är placerade i något av EU-länderna. Klagomålet ska lämnas skriftligt och man kan göra det på svenska. EU-ombudsmannen finns i Strasbourg (Frankrike).
Vill du veta mer om EU? Kontakta då EU-upplysningen som har fått i uppdrag av riksdagen att ge partipolitiskt neutral, saklig och allsidig information om EU och om det svenska medlemskapet.
Länk till EU-upplysningens webbplats (öppnas i nytt fönster)
