StartOm SKLVägen till det nya förbundet

Vägen till det nya förbundet

Den 27 mars 2007 höll Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) valkongress på Stockholmsmässan. Efter fyra års beslutsprocess valdes en gemensam ordförande, Anders Knape (M), och styrelse för Sveriges Kommuner och Landsting som blev ett nytt förbund. Då upphörde Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Ett historiskt beslut

1999 inledde Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet en långtgående samverkan. En utvärdering visade positiva resultat och att det inte gick att utveckla samverkan vidare på det sätt som skett tidigare. Det ledde till att förbundens kanslier samlokaliserades, gemensamma politiska beredningar tillsattes och gemensamma kanslienheter skapades.

Under 2002 utvärderades samverkansprocessen genom intervjuer med ett antal ledande kommun- och landstingspolitiker, studier av ekonomiska effekter samt granskning av kansliernas erfarenheter. Resultatet från utvärderingen var positivt. 

Den 6 maj 2003 beslutade därför Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets kongresser det historiska beslutet att bilda ett förbund för samtliga kommuner, landsting och regioner. Motiven var bland annat att kunna erbjuda ökad medlemsnytta, bedriva en samordnad och tydligare intressebevakning samt att vara en gemensam arbetsgivarorganisation för kommun- och landstingssektorn.

Sommaren 2003 bildades en gemensam ledningsgrupp för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Samtliga chefer fick då också ett ansvar för verksamheten i de båda förbunden. Under hösten 2003 bildades en gemensam avdelning för förbundens arbetsgivarfrågor och en gemensam ledningsstab.

Dialog med medlemmarna

Under hösten 2003 genomfördes Medlemsdialog 2003. Runt om i landet hölls 20 regionala medlemskonferenser. Syftet med konferenserna var att tillsammans med medlemmarna formulera vad det nya förbundet ska göra, vara och stå för. Under konferenserna deltog cirka 900 personer och majoriteten av deltagarna var förtroendevalda.

Nytt namn och ett gemensamt förbundskansli

Vid en extrakongress i oktober 2004 beslutades bland annat namn om stadgar för det nya förbundet - Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Sedan 2003 fanns gemensamma politiska beredningar och gemensamma kanslienheter för de två förbunden och i januari 2005 bildades ett gemensamt förbundskansli.

Sveriges Kommuner och Landsting blev ett nytt förbund

Den 27 mars höll Sveriges Kommuner och Landsting Valkongress 2007 på Stockholmsmässan. Efter en fyra år lång beslutsprocess valdes då en gemensam ordförande, Anders Knape (m), och styrelse för Sveriges Kommuner och Landsting som blev ett nytt förbund fullt ut. Samtidigt upphörde Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Sveriges Kommuner och Landstings första ordinarie kongress hålls i Västerås den 13 - 15 november 2007. Då diskuteras den politiska inriktningen med motioner och styrelseförslag och vad det nya förbundet ska göra under de närmaste åren.

Förbundskongressen är Sveriges Kommuner och Landstings högsta beslutande organ med samtliga Sveriges 290 kommuner och 18 landsting samt regionerna Skåne och Västra Götaland som medlemmar. Partiernas representation på kongresserna speglar resultatet i de allmänna valen till kommun- och landstingsfullmäktige.

1908 - 2008

År 2008 var det hundra år sedan Sveriges Kommuner och Landstings föregångare Svenska Stadsförbundet bildades. Då som nu var en av förbundets viktigaste frågor att bevaka det kommunala självstyret.

Beställ boken Ett sekel i självstyrelsens tjänst

Kongressbeslutet 6 maj 2003

§ 14a Ett nytt förbund för kommuner, landsting och regioner

Kongressen beslöt

att skapa en gemensam intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner

att det nya förbundet skall

  • med kommuner, landsting och regioner som medlemmar utgöra en nationell politisk arena för kommun- och landstingspolitik
  • vara en aktiv intressebevakare inom alla väsentliga verksamhetsområden, på alla samhällsnivåer nationellt och i den Europeiska Unionen
  • ta tillvara möjligheterna till förnyelse och nyskapande vid utformningen av den politiska organisationen och förbundskansliet
  • bidra till förnyelse och nyskapande i organisation, arbetssätt och samverkansformer i medlemmarnas verksamhet

att det nya förbundet skall

  • verka på medlemmarnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin
  • ha till huvuduppgift att utveckla kommunal självstyrelse med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring
  • vara arbetsgivarorganisation
  • främja och utveckla samverkan mellan kommuner, landsting och regioner.
  • med hög kompetens bidra till utvecklingen av medlemmarnas verksamhet
  • vara en mötesplats för kommuner, landsting och regioner

att det nya förbundets stadgar skall grundas på följande principer:

  • medlemsinflytandet i kongressen skall bygga på medlems befolkningstal
  • den partipolitiska representationen i kongressen skall återspegla resultatet i de allmänna valen till kommun- och landstingsfullmäktige
  • val av kongressombud skall ske i för kommuner och landsting/regioner gemensamma länsvisa valkretsar

att beslut om stadgar och andra principiella frågor skall fattas vid extra kongress hösten 2004, ett gemensamt förbundskansli skall etableras senast den 1 januari 2005 samt att den nya organisationen skall vara fullt genomförd 1 juli 2007, samt

att uppdra åt styrelsen att inför Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets extra kongresser 2004 träffa avtal mellan förbunden om de konstitutionella och ekonomiska frågor som behöver klaras ut inför övergången till det nya förbundet.

Styrelsens förslag och utgångspunkter

Styrelsernas föreslår att det ska bildas ett gemensamt förbund för kommuner, landsting och regioner. Det nya förbundet ska utgöra en nationell politisk arena för kommun- och landstingspolitik.

Förbundet ska vara en aktiv intressebevakare och opinionsbildare redo att agera inom alla väsentliga verksamhetsområden, på alla samhällsnivåer nationellt och i den Europeiska Unionen. Det nya förbundet ska bygga allianser nationellt och internationellt för att stärka effekterna av sina insatser.

Genom att bilda ett nytt förbund skapas bättre förutsättningar för förnyelse och nyskapande i organisation, arbetssätt och samverkansformer.
Mötes- och beslutsformer i det nya förbundet ska utvecklas så att fler kan delta i processen. Nya arbetsformer i förbundets politiska liv kan utgöra modell för den demokratiska utvecklingen i kommuner och landsting/regioner.

Uppdrag

Det nya förbundets uppdrag är att utifrån lokal och regional demokrati utveckla kommunal självstyrelse med stort handlingsutrymme och medborgerlig förankring. Den grundläggande intressegemenskapen för kommuner, landsting och regioner är den gemensamma demokratiska plattformen.

En annan huvuduppgift för det nya förbundet är att vara arbetsgivarorganisation och en stark arbetsgivarföreträdare. Kommuner, landsting och regioner är arbetsgivare med stor betydelse för välfärd och arbetsmarknad.

Förbundet har också en viktig uppgift i att för medborgarnas bästa främja och utveckla samverkan mellan kommuner, landsting och regioner. Verksamheten i kommuner, landsting och regioner är kunskapsintensiv och under stark utveckling. Ett nationellt förbund ska med hög kompetens bidra till denna utveckling.

Ett nytt gemensamt förbund kan också vara en viktig mötesplats för kommuner, landsting och regioner.

Principer för stadgar

Medlemsinflytande i det nya förbundet ska bygga på befolkningstal. Den partipolitiska representationen ska återspegla valen till kommun, landsting och regioner. Val av kongressombud ska ske i gemensamma länsvisa valkretsar.

Viktiga tidpunkter

Styrelserna föreslår att beslutet om att bilda ett nytt förbund ska fattas vid kongresserna i maj 2003. Beslut om stadgar ska fattas vid en extrakongress hösten 2004. Ett gemensamt förbundskansli ska vara klart senast 1 januari 2005 och ett nytt förbund ska sjösättas senast 1 juli 2007.

Motiv för att bilda ett gemensamt förbund

Enligt styrelsernas uppfattning gynnas såväl kommuner som landsting och regioner av att ett nytt gemensamt förbund bildas. Målsättningen är att skapa ett förbund som uppfattas som en tung och självklar samhällsaktör.

Det nya förbundet kan med den samlade kraften av samtliga kommuners, landstings och regioners medlemskap påverka samhällsutvecklingen och fördjupa den lokala och regionala demokratin.

En utvärdering av effekterna av samverkan och hur samverkansarbetet bedrivits har genomförts under 2002. Resultaten av samverkan är goda. Intressebevakningen bedöms ha stärkts och förbundens samstämda uppträdande står i stark kontrast till tidigare inbördes rivalitet.

Såväl politiker som anställda vittnar om en uppskattad nytändning inom samverkansområdena.

Motiven för styrelsernas förslag att bilda ett gemensamt förbund för kommuner, landsting och regioner är i korthet;

Gemensam politisk plattform

Att bilda ett nytt förbund skapar möjligheten till en gemensam politisk platt-form och vision för kommuner, landsting och regioner. Ett gemensamt förbund skulle innebära en ny gemensam politisk arena för kommun- och landstingspolitik.