Enligt styrelsernas uppfattning gynnas såväl kommuner som landsting och regioner av att ett nytt gemensamt förbund bildas. Målsättningen är att skapa ett förbund som uppfattas som en tung och självklar samhällsaktör. Det nya förbundet kan med den samlade kraften av samtliga kommuners, landstings och regioners medlemskap påverka samhällsutvecklingen och fördjupa den lokala och regionala demokratin.
En utvärdering av effekterna av samverkan och hur samverkansarbetet bedrivits har genomförts under 2002. Resultaten av samverkan är goda. Intressebevakningen bedöms ha stärkts och förbundens samstämda uppträdande står i stark kontrast till tidigare inbördes rivalitet. Såväl politiker som anställda vittnar om en uppskattad nytändning inom samverkansområdena.
Motiven för styrelsernas förslag att bilda ett gemensamt förbund för kommuner, landsting och regioner är i korthet;
Gemensam politisk plattform
Att bilda ett nytt förbund skapar möjligheten till en gemensam politisk platt-form och vision för kommuner, landsting och regioner. Ett gemensamt förbund skulle innebära en ny gemensam politisk arena för kommun- och landstingspolitik.
Sammanfallande intressen
Kommuner, landsting och regioner har i flera avseenden sammanfallande intressen. Det handlar bland annat om; lokal och regional demokrati, kommunal självstyrelse, gemensam lagstiftning, arbetsgivarrollen, kommunalekonomiska frågor, gemensamma och angränsande delar av hälso- och sjukvården, internationella frågor, regional utveckling, närings- och arbetsmarknadspolitik m.m.
Ökad medlemsnytta
Utvärderingen pekar på att samverkan hittills lett till effektiviseringar men att potentialen inte fullt ut har kunnat tas tillvara i två organisationer. Mycket tyder på att de stora effektivitetsvinsterna troligen uppstår först när samarbetet fördjupas ytterligare. Den stora potentialen torde finnas i att bygga en effektiv ny organisation från grunden.
Starkare intressebevakning
Större genomslagskraft i intressebevakningen är ett av huvudmotiven för att bilda ett gemensamt förbund. Intressebevakningen bedöms ha stärkts och förbundens samstämda uppträdande står i stark kontrast till tidigare inbördes rivalitet. Det gemensamma förbundet har också större förutsättningar att vara en aktiv intressebevakare inom alla väsentliga verksamhetsområden, på alla samhällsnivåer nationellt och i den Europeiska Unionen. Bedömningen är att ett gemensamt förbund har större förutsättningar att få gehör för sina ståndpunkter i olika ärenden.
En arbetsgivarorganisation
Kommuner, landsting och regioner är arbetsgivare med stor betydelse för väl-färd och arbetsmarknad. Ett nytt gemensamt förbund blir en kraftfull aktör med stor tyngd och legitimitet i rollen som arbetsgivarföreträdare.
Behov av förnyelse
Att bilda ett nytt gemensamt förbund skapar möjlighet till förnyelse och utveckling. En radikal organisatorisk förnyelse är svårare att förverkliga i samverkan mellan två organisationer. Att skapa en ny organisation ger ny energi och gör det lättare att ompröva och tänka i nya banor. Det ger också möjligheten att bygga ett förbund med en helt ny och mer framtidsorienterad struktur.
EU:s ökade betydelse
Allt fler av de lagar och regler som påverkar kommuners och landstings verksamhet beslutas numera av EU eller påverkas starkt av EU. För att kunna agera kraftfullt på den europeiska arenan och försvara självstyrelsen blir det allt viktigare för kommuner och landsting att agera gemensamt i alla delar av beslutsprocessen.
Den nya regionala arenan
Genom tillkomsten av Lagen om samverksorgan har kommuner och landsting i ett län fått möjlighet att tillsammans ta över ansvaret för den regionala utvecklingen. Samverkansorganen kommer, där de bildas, att innebära ett närmande mellan kommunerna och landstinget i länet. På många håll kommer samverkansorganet att ersätta det regionala kommunförbundet.
Tendenser till ökad centralisering
Det kommunala självstyret har alltmer hamnat i centrum för den politiska debatten under de senaste åren. Bland partiföreträdare på nationell nivå och även i regeringen finns uppfattningen att lokalt och regionalt självstyre bidrar till ett samhälle med inbyggda olikheter och orättvisor. Resultatet blir att självstyret beskärs allt mer.
För att med kraft försvara självstyret och värdet av att kunna göra lokala och regionala anpassningar av olika verksamheter krävs stor enighet och ett konsekvent agerande från företrädarna för det lokala och regionala självstyret.
Nya gemenskaper och ökade geografiska skillnader
Medlemmarna samlar sig i nya gemenskaper som ofta innehåller både kommuner och landsting. Skillnader som har att göra med tillväxtförutsättningar, befolkningsutveckling och geografiskt läge blir mer betydelsefulla samtidigt som skillnader mellan kommuner och landsting i ett län minskar. De skillnader som kan förekomma mellan kommuner och landsting blir med andra ord mindre viktiga i förhållande till andra olikheter mellan medlemmarna
Ansvarsutredningen
Staten har aviserat en översyn av uppgiftsfördelningen mellan olika samhällsnivåer och samhällsorgan, den s.k. ansvarsutredningen. För kommuner, landsting och regioner är en splittrad syn på ansvarsfördelningen mycket olycklig. Att redovisa en enig syn på hur staten och självstyret ska samspela ger de bästa förutsättningarna för ett gynnsamt resultat av utredningen.
