StartsidaPressDebattartiklarDebattartiklar 2011Kompetensbrist kan hota svensk sjukvård
Debattartikel

Kompetensbrist kan hota svensk sjukvård

Det finns brister i utbildningssystemet för sjuksköterskor. Tillgången på kompetens möter inte patienternas behov på bästa sätt. Landstingen måste idag använda pengar till utbildning, som istället skulle kunna användas för patienterna. Det är inte acceptabelt att vården måste täcka upp för brister i den reguljära utbildningen.

Högskoleverket har nyligen utrett sjuksköterskors specialistutbildning. Men de förslag som nu ligger på regeringens bord duger inte. Riskerna för att utbildningarna inte kommer att möta patienternas behov kvarstår. Det kan också bli stora skillnader i innehåll och kvalitet mellan olika utbildningar och olika skolor.

SKL vill att regeringen tillsätter en bred utredning som ser över systemet.
SKL vill också bjuda in Vårdförbundet för att diskutera utbildningsfrågor och långsiktig kompetensförsörjning utifrån patienternas behov.

Sjuksköterskors specialistutbildning För 20 år sedan dog över 30 procent av dem som drabbats av hjärtinfarkt inom 28 dagar. Idag är siffran nere på 13 procent. Det är ett bara ett exempel på hur vården har förbättrats. Nya läkemedel, ny teknologi, nya behandlingsmetoder och inte minst IT-utvecklingen innebär en ständig omvandling av vården.

Detta påverkar också kompetenskraven. Behovet av specialister inom olika yrkesgrupper ökar när vården blir allt mer specialiserad. I takt med att vården utvecklas behövs också nya yrkesgrupper inom vården. Logistiker, tekniker och beteendevetare används redan idag, men behovet av dessa yrken kommer att öka. Det påverkar också innehållet i arbetet för andra yrkesgrupper i vården.

Det är viktigt att kommuner och landsting arbetar långsiktigt med att se över vilka behov av nya kompetenser som behövs på sikt och förser skolorna med kunskap om framtida kompetensbehov.

Att de reguljära vårdutbildningarna på olika nivåer hela tiden anpassas efter de behov som finns i vården är avgörande. Detta är statens och högskolornas ansvar. Här finns dessvärre oroväckande brister som på sikt riskerar att gå ut över vårdens kvalitet och över patienterna.

Grundutbildningen för sjuksköterskor brister när det gäller att förbereda sjuksköterskorna för det praktiska arbetet, det anser både chefer i vården och nyexaminerade sjuksköterskor. Mer verksamhetsförlagd utbildning behövs. Skillnaderna är också stora mellan olika utbildningar – de varierar från 13 upp till 50 praktikveckor.

När det gäller specialistsjuksköterskor är det svårt att nå balans mellan tillgången på utbildade specialister och den efterfrågan som vården har, även om antalet specialistsjuksköterskor har ökat relaterat till befolkningen. Generellt sett är behoven störst inom operation, äldre, psykiatri och anestesi, men skillnaderna är stora både mellan olika regioner och olika specialistyrken.

I väntan på en bred utredning som tar ett helhetsgrepp över frågorna vill vi tillsammans med Vårdförbundet göra vad vi kan för att förbättra situationen.
 

  • Kommuner och landsting måste bli bättre på att förse lärosätena med kunskap om vilken kompetens de behöver både på kort och lång sikt.
  • Högskolorna måste utbilda fler inom vissa specialiteter, framförallt på psykiatri- och äldreområdet.
  • Lärosätena måste öka samarbetet sinsemellan. De måste ibland gå samman i anordnandet av gemensamma kurser.
  • Högskolorna måste anpassa utbildningarnas form och innehåll efter studenternas behov och efter att den dagliga verksamheten i vården ska fungera. Möjligheterna till distans- och deltidsutbildning behöver öka.
  • Kommuner och landsting måste bli bättre på att använda individuell lönesättning för att belöna medarbetare som utbildar sig, tar mer ansvarsfulla uppdrag och levererar bättre resultat.


Svensk hälso- och sjukvård bärs upp av engagerad och kompetent personal. Men medarbetarnas kompetens ska användas fullt ut. Det handlar om patienternas säkerhet. Det är nödvändigt för att den positiva utvecklingen i svensk sjukvård ska fortsätta.
 

Ingela Gardner Sundström (M), Ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges Kommuner och Landsting

Helenè Fritzon
(S), 1:e vice ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges Kommuner och Landsting

Eskil Johansson
(C), 2:e vice ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges Kommuner och Landsting

Artikeln har publicerats i Göteborgs-Posten, 2011-01-14. En något redigerad version har även publicerats i Gotlands-Tidningar, 2011-03-05; Kristianstadsbladet, 2011-03-07 och Borås Tidning 2011-03-07.

Läs också Ingela Gardner Sundströms blogginlägg om artikeln på avtalsbloggen.

Läs mer om SKL:s arbete med personal- och kompetensförsörjning

Följ SKL via Twitter: http://twitter.com/s_k_l

Pressjour: 08-452 71 01