Alla lärare ska vara legitimerade för att få undervisa. Det kommer riksdagen med största sannolikhet att besluta den 2 mars. Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund har varit delvis kritiska till förslaget eftersom vi inte tror att varken behöriga eller legitimerade lärare är en garant för att eleverna når skolans mål. Lärares skicklighet och förmåga i mötet med eleverna ryms i så mycket mer än de kriterier som föreslås bli grund för en legitimation.
Trots vår skepsis till lärarlegitimation, så kommer vi självklart att ta vårt ansvar för att införandet av det nya systemet blir så bra som möjligt. Men det krävs kompletterande åtgärder för att reformen ska leda till något positivt för eleverna.
Det handlar om att ta vara på de kompetenta lärare som har jobbat i många år men som inte har examen eller behörighet. Det handlar också om bra lärarutbildning, regelbunden kompetensutveckling och en effektiv och enkel hantering av lärarlegitimationer.
- Enkelt att få ut sitt examensbevis
De lärare som gått äldre lärarutbildningar men inte tagit ut examensbeviset måste kunna få ut det. Det är också många som har några få poäng kvar till examen. De måste ges möjlighet att komplettera för att få ut en sin examen. Det är inte möjligt med dagens regelverk.
- Anpassa lärarutbildningen till behovet
Varje högskola beslutar själv över fördelningen av utbildningsplatser och inriktningen på sina utbildningar. Men det krävs också en nationell samordning av utbildningsutbudet för att bemöta behoven i alla delar av landet. Idag fungerar inte detta.
- Kompletteringsutbildningar för bredare kompetens
Lärare som är verksamma idag måste ges möjlighet att uppdatera sina kunskaper för att uppfylla kraven för legitimation. Dels bör lärare kunna få tidigare erfarenheter och kunskaper validerade för att tillgodoräkna dessa i lärarexamen. Dels behöver högskolorna erbjuda kompletterande utbildningar för att möjliggöra breddning och fördjupning.
- Strategisk kompetensutveckling
Lärare ska kunna utvecklas i sitt arbete och belönas för detta. Kompetensutveckling behöver bedrivas regelbundet och på ett strategiskt sätt så att varje skola har tillgång till den kompetens de behöver. Det är ett ansvar som delas mellan skolpolitiker, skolchefer, rektorer och de enskilda lärarna. Viktigt är också att högskolorna kontinuerligt erbjuder utbildningar för verksamma lärare.
- Enkelt för skolorna att få tillgång till det nya legitimationsregistret
I stället för att varje skola ska bygga upp sitt eget register bör rektor få tillgång till det nationella legitimationsregistret, vilket skulle vara rationellt och kostnadseffektivt. Det ingår inte i det liggande förslaget.
En lärare är inte fullfjädrad varken när hon eller han tar sin examen eller får sin legitimation. Den professionella utvecklingen fortsätter när läraren börjar arbeta i skolan. Det är nu som läraren behöver testa sina kunskaper, pröva sina metoder och utveckla sin skicklighet. Det livslånga lärandet gäller lika mycket lärare som elever.
Svensk skola behöver högklassig lärarutbildning, ständig kompetensutveckling för lärarna och smidiga administrativa system. Utan detta riskerar reformen om lärarlegitimation bli ett stiligt yttre som bara stjäl tid och kraft från viktigare åtgärder. Det vore varken elever eller lärare betjänta av.
Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Kjell- Olof Feldt, ordförande, Friskolornas Riksförbund
Artikeln har publicerats på gp.se, 2011-03-02
Läs mer om SKL:s arbete med personal- och kompetensförsörjning i skolan
Läs mer om SKL:s arbete med skolfrågor
Ladda ner högupplöst bild på Anders Knape
Pressjour: 08-452 71 01
Följ SKL på Twitter: twitter.com/s_k_l
