Nyligen kom Livsmedelsverkets rapportering av Livsmedelskontrollen 2009. Kommunerna får där kritik för att inte samtliga anläggningar med riskklass1 fått något kontrollbesök. Tråkigt nog riktades kritiken svepande mot alla kommuner. Branschorganisationerna inom livsmedelshandeln var snabba att ansluta sig till kritiken och hävdade att handlare inte ”fick de kontroller de betalat för”.
Livsmedelsverket redovisade att 57 procent av handlarna kontrollerades 2009. En siffra som är missvisande. Dels för att den är utslagen på hela landet, trots att skillnaderna kommunerna emellan är stor. Dels för att många handlare är så små och har så litet kontrollbehov, att de inte kontrolleras varje år. Vissa andra handlare försvinner genom till exempel konkurs eller ägarbyte. Sammantaget innebär det att mellan 50-60 procent av handlarna i en vanlig kommun ska inspekteras varje år. Det är en feltolkning av statistiken att påstå att 43 procent av handlarna inte fick den kontroll de skulle ha haft.
Branschorganisationerna har i debatten felaktigt fört fram att enskilda livsmedelshandlare i genomsnitt betalar 25 000 kronor till sin kommun för att få en inspektion gjord. Denna summa saknar grund. Inte ens i Stockholms stad, som har flest livsmedelshandlare i landet, finns det en enda butik som betalar så mycket. De allra flesta handlare är relativt små och har en årsavgift som ligger mellan 700 och 2000 kronor, beroende på kontrollbehov och kommun.
Livsmedelsverket kritiserade även kommunerna för att det inte blir några sanktioner för de livsmedelshandlare som inte sköter sig. Det beror på att handlarna oftast rättar sig på frivillig väg, efter att en inspektion har pekat på felaktigheter. Det är det bästa sättet att komma till bukt med brister.
De problem som finns inom livsmedelskontrollen handlar inte om avgifter eller sanktioner utan om svårigheterna för kommunerna att rekrytera personal. Även om några utbildningar nu har startat saknas det fortfarande ett stort antal livsmedelsinspektörer. Det behövs fler utbildningsplatser så att kommunerna kan rekrytera. Det har både vi och Livsmedelsverket i samband med remissvar och vid andra tillfällen påtalat för företrädare för regeringen.
Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting
Artikeln har publicerats i Dagens Samhälle, nr 27, 2010-09-09
