Myt 1: De flesta lärare går på knäna och skolan blir allt stökigare! Faktum är att nio av tio lärare trivs med sina elever och åtta av tio känner arbetsro. Det visar Skolverkets enkät Attityder om skolan.
Myt 2: Skolklasserna har 30 eller fler elever! Faktum är att genomsnittsklassen har färre än 24 elever i grundskolan och färre än 27 i gymnasiet. Det visar en enkät till landets rektorer.
Myt 3: Resurserna till skolan minskar år från år! Faktum är att kommunernas budget för skolan ökat med cirka 15 procent under de senaste tio åren. På vissa orter flyttas resurser från kommunala skolor till fristående skolor när elevantal förändras.
Skolan behöver utvecklas och det finns fog för kritik. Men de som försöker förbättra skolan genom att först svartmåla den är ute på hal is. Det varken attraherar de nya lärare som skolan så väl behöver eller stärker de lärare och elever som går till skolan varje dag.
Att elevernas resultat i ett antal ämnen i genomsnitt har blivit sämre är naturligtvis mycket allvarligt, liksom att många lärare upplever stress. Detta måste skolledningen ta på allvar. SKL har tagit ett initiativ för att med de fackliga organisationerna diskutera hur lärarnas administrativa sysslor kan hanteras mer effektivt.
Vi vill inte sopa några problem under mattan. Det behövs en ordentlig analys och en förbättring av verksamheten i en del skolor, såväl kommunala som fristående. Samtidigt finns skäl att nyansera den något ensidiga bilden av skolornas resultat och verksamhet:
- Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den högsta på tio år.
- Svenska elever ligger i topp i Europa vad gäller trygghet och kunskaper om hur samhället och demokratin fungerar.
- Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete i många skolor som rör allt från ledning till pedagogik, användande av datorer, stöd till elever med särskilda behov samt utvärdering.
Bilden av skolan är inte svart eller vit. En mer mångsidig skildring skulle ge skolans personal mer stolthet i arbetet, vilket påverkar verksamheten positivt.
Ett blindskär i diskussionen om skolans utveckling är argumentet att låta staten ta över ansvaret från kommunerna. Det var inte bättre förr! När skolan var statlig var varken resultat eller ordning bättre i skolan. Många med mig minns stöket och de elever som inte fick ordentligt med hjälp på 60- och 70-talet.
Skolan behöver inte fler stora reformer. Vår utmaning handlar om att använda resurserna på klokast sätt, med elevens bästa för ögonen. Här finns mycket att lära av framgångsrika skolor och kommuner som lyckats lyfta elevernas resultat och skapa trygga och kreativa läromiljöer. Det behövs också nya karriärvägar för att utveckla lärarnas kunskaper och skickliga lärare bör ha högre lön.
Vi kommunpolitiker ska ge skolan stöd att utvecklas i den riktning som forskningen pekar. Det handlar om att sätta lärandet i klassrummet i fokus, att lärare kan lära mer av varandra och att ha höga förväntningar på såväl elever som skolans personal. Vi behöver sätta upp tydliga mål och regelbundet följa upp verksamheten. Och – inte minst – låt oss slippa svartmålningen av skolan!
Maria Stockhaus
Ordförande i utbildningsberedningen
Debattartikeln har publicerats i Göteborgs-Posten, 2012-02-18
En förkortad version av debattartikeln har även publicerats i:
Norran, 2012-03-08
Blekinge Läns Tidning, 2012-03-10
Helsingborgs Dagblad, 2012-03-12 (+ replik 2012-03-21)
Gotlands Allehanda, 2012-03-13
Norrbottens-Kuriren, 2012-03-13
Sundsvalls Tidning, 2012-03-13
Tidningen Ångermanland, 2012-03-13
Västmanlands Läns Tidning, 2012-04-02
Nya Wermlands Tidningen, 2012-04-03
Norrköpings Tidningar, 2012-04-07
Eskilstuna Kuriren, 2012-04-10
