Det visar Modellområdesprojektet som idag torsdag lämnar sin slutrapport till regeringen.
– Att hjälpa alla barn till psykisk hälsa är en av våra allra viktigaste framtidfrågor, säger Ing-Marie Wieselgren, handläggare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Landsting.
När barn, föräldrar och skola behöver hjälp med lindrigare psykisk ohälsa är det ibland svårt att identifiera vem som ska ge vården. Projektets uppdrag har varit att ta fram olika modeller för denna så kallade ”första linjens” psykiatri.
14 Modellområden i riket presenterar nu sina lösningar, utifrån varierande geografiska och demografiska förutsättningar, men framgångsfaktorerna är gemensamma:
- politiker som ger tydliga uppdrag och följer upp resultat
- fungerande system för att mäta effekt och resultat av olika insatser
- en organisation som gör det möjligt att tidigt upptäcka och hjälpa de barn som behöver olika insatser
Tidig upptäckt och tidiga insatser innebär ofta att kommunerna, i form av förskola och skola, får en stor del ansvaret och kostnaderna. Detta kan kompenseras bland annat genom förändrade ekonomiska strukturer. I en delstudie inom projektet visar nationalekonomen Ingvar Nilsson att en lyckad samhällsinsats till en kostnad av tre miljoner för ett barn med ADHD-problematik, i ett livsperspektiv ger en avkastning på minst tre gånger insatsen till samhället – i detta fall ungefär 15 miljoner. (Se bifogad grafik 1)
– Modellområdesprojektet har hjälpt oss att se hur vi effektivt kan utnyttja resurserna i kommuner och landsting för att hjälpa barn och unga, säger Ing-Marie Wieselgren.
Ett nytt avtal har slutits mellan SKL och regeringen om ytterligare tre års fördjupat arbete med samma tema.
Mer om resultaten (öppnas i nytt fönster)
En socioekonomisk studie av Ingvar Nilsson (öppnas i nytt fönster)
