I den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25 § - 28 §. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser till de hälsobesök som ska erbjudas. Elevhälsan omfattar eleverna från förskoleklassen till och med gymnasieskolan och motsvarande skolformer. I skollagen framgår bland annat följande:

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Att bidra till elevernas lärande

Genom skollagen blir det tydligt att elevhälsans olika yrkesgrupper har ett gemensamt uppdrag som handlar om att främja och stödja elevens lärande. Det finns ett klart samband mellan skolresultat och psykisk hälsa bland barn och unga. Att eleverna uppnår skolans mål bidrar till en god psykisk hälsa. Psykisk ohälsa riskerar å andra sidan att leda till dåliga skolresultat.

Elevhälsan innebär en samlad kompetens av olika professioner. Det ligger att stort ansvar på rektor att få elevhälsans olika yrkesgrupper att fungera som ett team med gemensamma och tydliga mål. Samverkan mellan lärarna och elevhälsan är också av stor betydelse.

Att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande innebär en förändring mot tidigare och öppnar för nya arbetssätt. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Kvalitet i elevhälsan

Trots sambandet mellan psykisk hälsa och elevresultat utvärderas elevhälsans insatser sällan i relation till om eleverna når målen. Elevhälsans kvalitetsarbete behöver bli bättre. Hur ska elevhälsan följa och dokumentera elevernas lärande, utveckling och hälsa för att kunna bedöma elevhälsans kvalitet?

Kommunerna organiserar sin elevhälsa på olika sätt och har olika förutsättningar, bland annat beroende på storlek. Den största utmaningen ligger i att skapa tillgänglighet till de kompetenser som ska ingå i elevhälsan. Elever med psykisk ohälsa behöver så fort som möjligt få kontakt med exempelvis kurator eller psykolog.

I december 2010 publicerade Socialstyrelsen rapporten Att mäta kvalitet i skolhälsovårdens/elevhälsans arbete med psykisk ohälsa. Den baseras på en enkätundersökning med skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer och ansvariga på kommunnivå. Rapporten ger viktig information som huvudmän och professioner kan använda för fortsatt utveckling av kvaliteten inom elevhälsan.

Socialstyrelsens rapport om elevhälsan

Personalförstärkning och fortbildning

Regeringen avsätter 650 miljoner kronor inom perioden 2012-2015 för att stärka elevhälsan. Merparten av pengarna används till ett riktat statsbidrag som kommunerna kan söka för att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Medel avsätts också till fortbildning av personal inom elevhälsan, särskilt för personal i socialt utsatta områden. En modell ska också skapas för hur kvaliteten i elevhälsan ska kunna utvärderas bättre.

Regeringens pressmeddelande om elevhälsan

Förstärkt elevhälsa - direktiv till Skolverket

Nu har regeringen utfärdat förordningen om vilka krav som ska ställas på att en kommun eller fristående huvudman för att statbidrag ska beviljas för personalförstärkning inom elevhälsan. Här kan du läsa förordningen.

Enligt uppgift från Skolverket kommer skolhuvudmännen att kunna ansöka om statsbidraget i mars och få besked i maj. Skolverket har 50 miljoner kronor att fördela under 2012.

Skolmyndigheterna om elevhälsan

På Skolverkets sidor om elevhälsa kommenteras paragraferna om elevhälsa i den nya skollagen. Skolverket presenterar även kartläggningar och reportage om elevhälsa.

Skolverkets sidor om elevhälsa

Skolinspektionen har gjort en så kallad flygande tillsyn av elevhälsan. Rektorer på 764 skolor, såväl kommunala som fristående, har intervjuats. Syftet har varit att ta reda på skolorna har byggt upp en organisation för elevhälsan utifrån de krav som skollagen ställer. Sammanställningen av rektorernas svar visar att många skolor lever upp till skollagens krav när det gäller tillgång till elevhälsa. Men en relativt stor grupp av rektorerna upplever att tiden för bland annat skolpsykologerna är otillräcklig i förhållande till elevernas behov.

Skolinspektionens tillsyn av elevhälsan

Personal i elevhälsan

Trots den bild som framkommer i Skolinspektionens tillsyn så tillhör elevhälsans personalgrupper de som har ökat mest i svensk skola. Exempelvis har antalet skolsköterskor ökat med 22 procent och antalet kuratorer med 32 procent sedan år 2000. Detta visar SKL:s personalstatistik.

Personalstatistik om elevhälsan

Elevhälsoenkäter

I många kommuner använder skolsköterskorna elevhälsoenkäter. Ett syfte är att kunna följa elevernas hälsoutveckling och ett annat är att ha ett bra underlag för samtal med eleven i samband med hälsobesöken. Modellområdesprojektet Barn och unga psykisk hälsa vill stödja spridningen av den elevhälsoenkät som tagits fram av Landstinget Västernorrland. Den håller hög kvalitet och många kommuner är intresserade av att använda den. Vi håller därför på att undersöka möjligheterna för att denna enkät ska kunna användas över hela landet.

I oktober 2011 anställde Modellområdesprojektet en jurist med uppdraget att göra en rättsutredning kring de juridiska villkoren för Västernorrlands modell för datalagring. Den ska vara färdig till årsskiftet 2012. Utredningen rör enbart landstingets lagring av elevdata och inte enkätens frågeställningar eller innehåll i övrigt.

Med stöd av den validering av enkätfrågorna som gjorts i Västernorrland anser vi att de i nuläget bör användas som ett fast frågebatteri utan ändringar. Däremot finns det möjlighet att lägga till lokala frågor. Ett gemensamt frågebatteri är en förutsättning för jämförelser mellan kommuner och landsting på nationell nivå. På sikt kommer det att sättas samman en grupp som reviderar frågorna.