Idag råder brist på metodguider och evidensbaserade arbetssätt. Ofta är man hänvisad till beprövad erfarenhet. Även här kan man emellertid ställa krav på uppföljning – har samhällets insatser den avsedda verkningsgraden? Ett led i Modellområdesarbetet är att områdena i samråd med det centrala projektkansliet sätter upp utvärderingsmål och genomför en lokal utvärderingsprocess.
Hälften av modellområdena medverkar i en delstudie inom Modellområdesarbetet, ”Effekter av framgångsrik samverkan”. Studien leds av Berth Danermark med forskargrupp från Örebro universitet. Studien ska visa om förbättrad samverkan påverkar resultatet av samhällets insatser för barn som har- eller riskerar psykisk ohälsa. Arbetet i studien, som startar hösten 2010, skyndar på processen med att ta fram mätbara mål för de modellområden som deltar, en process som samtliga områden måste genomgå inom loppet av projekttiden.
Inom studien väljer deltagarna ett förbättringsområde som:
- inbegriper samverkan mellan flera aktörer
- förutsätter ett mätbart arbetssätt (processmått – arbetar vi på det sätt som det var tänkt?)
- resulterar i en mätbar effekt för barnen (resultatmått - med möjlighet till basmätning och slutmätning. Önskvärt är att mätningen ska kunna göras med regelbundna intervall under studiens genomförandetid, t ex en gång i månaden).
Studien inkluderar även mätning av ”kontextvariabler”, de omständigheter och det sammanhang i vilket förbättringsarbetet sker. Dessa variabler kommer forskarna hjälpa områdena att bestämma utifrån valda förbättringsområden.
Det är en utmaning att formulera mätbara mål som dessutom är meningsfulla för barn och unga, modellområdesarbetets målgrupp. På den här sidan försöker vi samla material som tillkommer under arbetet med ”mål och mätning” liksom material som andra tagit fram som vi tror kan vara till nytta och inspiration för våra modellområden när handlar om att fundera kring mätning och uppföljning.
