Bristande psykisk hälsa bland barn och unga leder till ekonomiska konsekvenser på många plan, såväl för familjen som för samhället. Endast en del av dessa kostnader är synliga och av dessa kan få spåras till enskilda individer. Senare i livet, när utanförskapet manifesteras mer tydligt i insatser och åtgärder från det allmänna, blir kostnaderna kring enskilda individer mer tydliga.

Ingvar Nilsson har tillsammans med Anders Wadeskog tidigare räknat på ett antal individer med psykisk ohälsa, och på andra former av utanförskap. Dessa har nästan uteslutande varit vuxna individer där kalkylen sträcker sig från en faktisk eller tänkt rehabiliteringsinsats i 25-30 årsåldern och fram till pensionsåldern. Många ackumulerar sannolikt socioekonomiska kostnader under lång tid innan utanförskapet manifesterar sig.

Nu bygger Nilsson och Wadeskog upp en socioekonomisk kalkyl som utgår från registerdata, intervjuer och fokusgrupper, för att göra en kronologisk socioekonomisk beskrivning av ett antal typfall från vaggan till ungdom.

Syftet med studien är att ta fram:

modeller och data för de socioekonomiska konsekvenserna av olika former av målgrupper av barn med psykisk ohälsa
en analys- och simuleringsmodell med vars hjälp man kan göra tämligen komplexa kalkyler kring barn med psykisk ohälsa
enkla modeller i lathundsform med vars hjälp lokala aktörer kan göra enkla kalkyler för sin egen kommun

Kongressbeslut om sociala investeringar

Det syns ett ökat intresse för sociala investeringar bland kommuner och landsting och på SKL-kongressen hösten 2011 bifölls en motion om att utreda hur möjligheterna till förebyggande och långsiktigt arbete kan stärkas

(läs mer här)