Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
SIMSAM Early Life - flervetenskaplig forskning om barn och ungas hälsa i ett livsloppsperspektiv med användning av modern epidemiologi och biostatistiska metoder	Uppbyggnad av register för möjlighet till att förstå faktorer som kan förklara skillander i hälsa och välmående hos barn och unga vuxna	Göran Bexell	Forskningens infrastruktur

Psykosocial hälsa

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
En värdefull skola - en studie av värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan i relation till skolans värdegrund och till barnkonventionen	Hur överensstämmer preventionsprogram med skolans värdegrund? Hur kan de arrangeras i skolans vardagsmiljö?	Ingemar Engström	Utbildningsvetenskap
Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd	Vad införandet av fristående skolor kommit att innebära för elever i behov av särskilt stöd?	Claes Nilholm	Utbildningsvetenskap
"Skolan suger" - eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö	Hur upplevs och erfars skolans psykosociala miljö av de unga som vistas där? Hur fungerar arbetet som handlar om att förbättra miljön?	Eva Alerby	Utbildningsvetenskap
Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av "livskunskap" i svenska skolor	Vad är livskunskap och hur organiseras undervisningen?	Geir Skeie	Utbildningsvetenskap
Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter	Vilka faktorer relaterade till specialpedagogiska stödåtgärder är viktigast för inkluderande och exkluderande processer samt differentieringsbehov i skolans undervisning	Joanna Giota	Utbildningsvetenskap
Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit	Är låg tillit en generell trend eller är den varierande mellan skolor, samhällsgrupper och kön? Vad är det som gör att tillit byggs upp eller förstörs?	Carina Gunnarsson	Utbildningsvetenskap
Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå	Hur kan interventioner på organisationsnivå påverka socialt klimat och psykosocial hälsa i skolan?	Mara Westling Allodi	Utbildningsvetenskap
Intervention för delaktighet. Pedagogiskt stöd i kamratsamspel mellan barn med funktionella olikheter i förskolan	Kan en alternativ interventionsmetod skapa bättre inkludering och delaktighet för barn med svårigheter i förskolan?	Ulf Janson	Utbildningsvetenskap
Stökiga pojkar? Offentliga och lokala narrativer om pojkars normbrott i skolan	Hur skapas positionen som den ordningsstörande pojken i lokala narrativer i elevers berättelser om sin skolhistoria och i lärares samtal om pojkar och ordningsbrott?	Rickard Jonsson	Utbildningsvetenskap
Mobbing som social process	Belysa och förklara hur mobbing initieras, gestaltas, upprätthålls och förändras genom sociala processer i skolan	Robert Thornberg	Utbildningsvetenskap
Antisocial personlighetsstörning: barndomsutveckling, vuxenfenotyp och sårbarhetsfaktorer	Hur fungerar psykiska störningar som bakgrundsfaktorer till brott?	Henrik Anckarsäter	Medicin
Antisocial personlighetsstörning: barndomsutveckling, vuxenfenotyp och sårbarhetsfaktorer	Hur fungerar psykiska störningar som bakgrundsfaktorer till brott?	Henrik Anckarsäter	Medicin
Normbrytande beteende bland förskolebarn: integrering av potenta risk- och skyddsfaktorer i identifieringen av olika utvecklingsvägar	Förekomst, utvecklingsvägar och risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende 0-12 år	Anna-Karin Andershed	Humaniora och samhällsvetenskap
Uppförandestört beteende i barndomen: Praktiskt relevant forskning i ett land med stort behov	Utvecklingen av praktiska screeninginstrument samt interventioner för normbrytande beteende 0-12 år	Henrik Andershed	Medicin
Dimensioner i interventionsprocesser - samverkan mellan familj och professionella inom habilitering av barn med funktionshinder	Hur kan föräldrasamverkan i habilitering för små barn utvecklas?	Eva Björck-Åkesson	Humaniora och samhällsvetenskap
Utveckling av beteende och emotionella problem i barndomen och dess relation till psykosocial anpassning i vuxenåldern	Hur utvecklas beteende och emotionella problem hos barn 4-16 år och för kvinnor resp. män?	Sofia Diamantopoulou	Humaniora och samhällsvetenskap
Stresshantering: Barns och ungas förmåg att möta svårigheter.		Mehdi Ghazinour	Humaniora och samhällsvetenskap
ICF-CY: Ett gemensamt språk för att förstå det multidimensionella begreppet funktionshinder som det tillämpas för barn och ungdomar	Hur fungerar ICF-CY som gemensamt språk för insatser för barn och unga?	Mats Granlund	Humaniora och samhällsvetenskap
Föräldra-barn-relationen: Ankytningsaspekter	Hur skapas positiv anknytning hos spädbarn?	Berit Hagekull	Humaniora och samhällsvetenskap
Förbättring av barns koncentrationsförmåga genom träning	Hur påverkas problemlösningsförmåga och arbetsminne hos barn med ADHD och läs- och skrivsvårigheter av träning med datoriserade program?	Torkel Klingberg	Utbildningsvetenskap
Brain Child projektet - utveckling av hjärnan och kognition under barndomen	Hur mognar hjärnan och hur påverkar det barns kognition?	Torkel Klingberg	Medicin
Arv, miljö och utvecklingen av psykisk hälsa och beteendeproblem från barndom till vuxenlivet	Hur påverkar arv och miljö utvecklingen av psykisk ohälsa och beteendeproblem?	Paul Lichtenstein	Medicin
Hur jämställdhet i föräldraskapet påverkar hälsan och annan välfärdsutveckling bland mammor, pappor	Vilket samband finns mellan jämställdhet och hälsa?	Lars Lindholm	Medicin
Hur artikuleras normalitet och avvikelse ur ett historiskt perspektiv på välfärdsproduktion?	Historisk utveckling, nutida förståelse och åtgärder för barn som definieras med särskilda behov	Rafael Lindqvist	Utbildningsvetenskap
Trauma i tidig barndom påverkar beteende, hjärnneurokemi och neurogenes i vuxenlivet. Samspelet mellan gener och miljö, genusperspektiv samt sökande efter profylax och behandling.	Biologiska markörer och risk för framtida psykisk ohälsa orsakad av tidig trauma i barndomen	Aleksander Mathé	Medicin
Datorbaserad kognitiv träning i skolan för barn med koncentrationsstörning - uppföljning av en intervention	Effekter av datorbaserad träning för skolbarn med koncentrationssvårigheter	Mats Myrberg	Utbildningsvetenskap
Barns och ungdomars sociala välbefinnande. Institutioner, kulturer och samhälle.	Hur förklaras psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige ur ett samhällsperspektiv?	Helena Stensöta Olofsdotter	Humaniora och samhällsvetenskap
Psykologisk stress och ohälsa hos barn. Stressens roll i uppkomsten av fetma, sömnstörningar och diabetesrelaterad autoimmunitet.	Hur relaterar stress till diabetesutveckling?	Anneli Sepa	Medicin
Hur påverkar ohälsa i barndomen skolgång, inkomster och ohälsa senare i livet?	Samband mellan olika ohälsa exponeringar och hälsoutfall, skolresultat och inkomster	Emiliya Simeonova	Humaniora och samhällsvetenskap
Den sociala miljöns betydelse för barn och ungdomars utveckling av kriminalitet och sociala problem. Malmö ungdomsundersökning.	Relationen mellan individegenskaper, exponering för sociala miljöer och utfall	Marie Torstensson Levander	Humaniora och samhällsvetenskap
Kognitiv beteendeterapi vid social fobi hos barn och ungdomar	Hur fungerar KBT för att bota social fobi hos barn och ungdomar och vilken roll spelar föräldramedverkan?	Lars-Göran Öst	Humaniora och samhällsvetenskap
Barns och ungdomars välbefinnande - betydelsen av krav, medinflytande och sociala relationer i familj och skola	Vilken betydelse har krav, medinflytande och sociala relationer på skolbarn och ungdomars psykiska hälsa?	Viveka Östberg	Humaniora och samhällsvetenskap

Kognition

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Hur utvecklas spädbarns förståelse för andras handlingar?	Hur förstår spädbarn andras handlingar?	Gustaf Gredebäck	Humaniora och samhällsvetenskap
Långtidsminne hos spädbarn: Hur länge kan 6- och 9- månader gamla spädbarn minnas specifika händelser?	Hur länge kan 6- och 9- månaders spädbarn minnas specifika händelser?	Mikael Heimann	Humaniora och samhällsvetenskap
Förståelse för andras målinriktade handlingar: hur utvecklas spädbarn det?	Hur tidigt i livet börjar spädbarn observera andras handlingar?	Olga Kochukhova	Humaniora och samhällsvetenskap

Förskolepedagogik

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Barnskötar- och förskollärarutbildningar. En jämförande studie med fokus på utbildning, genus, klass och etnicitet i utbildning av personal för verksamheter för yngre barn	Hur har normer om genus, klass, etnicitet, omsorg och utbildning samverkat och varit i opposition till varandra i talet om, och i det faktiska genomförandet av, utbildning av barnskötare och förskollärare?	Eva Reimers	Utbildningsvetenskap
Lärarkompetens i förändring – en studie av lärarkompetens i förskolan	Hur förväntas lärare i förskolan agera,vad gör de och varför gör de som de gör?	Sonja Sheridan	Utbildningsvetenskap
Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning	Fick lärarstudenter mer naturvetenskaplig kompetens? Kom denna naturvetenskapliga kompetens att få effekt på barnen?	Erik Mellander	Utbildningsvetenskap
Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling	Hur kan olika typer av didaktiska metoder metoder i förskolan befrämja barns utveckling av grundläggande numeriska färdigheter/förmågor och tidiga aritmetiska utveckling	Joakim Samuelsson	Utbildningsvetenskap
Barns tidiga lärande	Vilken effekt har förskolan på barns fortsatta lärande?	Ingrid Pramling Samuelsson	Utbildningsvetenskap

Klassrumspraktik

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik - en empirisk studie av klassrumspraktik	Hur uppstår skillnader i matematikkunskap ur ett klassrumsperspektiv?	Eva Jablonka	Utbildningsvetenskap
Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall	Vilken roll spelar elevens upplevelser av lärandet och hur kan vi påverka dessa?	Mikael Winberg	Utbildningsvetenskap
Lärande i flerkulturella barnmiljöer	Hur använder sig barn av andra barn i språkinlärning?	Karin Aronsson	Utbildningsvetenskap

Kunskapsmätning

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande	Hur ser jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande ut för betyg i allmänhet och olika nivåer på betyg?	Christina Cliffordson	Utbildningsvetenskap
Elevers uppfattning av och inställning till prov och tester i skolan	Hur uppfattar elever prov och tester?	Hanna Eklöf	Utbildningsvetenskap
Analys och modellering av svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv	Vilka förklaringsfaktorer finns för resultaten i TIMSS och PISA?	Marie Wiberg	Utbildningsvetenskap
Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longtudinellt perspektiv	Kan storskaliga undersökningar ge en valid bild av elevers kunskap inom naturvetenskap?	Anders Jakobsson	Utbildningsvetenskap
Vad gör testandet med eleverna? - en studie kring nationella prov i matematik (mitt tillägg: särskilt för elever med svårigheter)	Hur påverkar nationella prov i matematik de som har svårigheter med matematiken?	Gunnar Sjöberg	Utbildningsvetenskap
Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar	Hur ser läsförståelsetest ut i internationella jämförelser ur ett textanalytiskt perspektiv?	Caroline Liberg	Utbildningsvetenskap
Utvecklingssamtal i förskolan - praktiker för skapande av barndom, föräldraskap och professionalisering	Hur ter sig utvecklingssamtalen i förskolan?	Ann-Marie Markström	Utbildningsvetenskap

Naturvetenskap

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Villkor och redskap för utveckling av aritmetiska kompetenser	Hur fungerar yngre barns grundläggande matematikinlärning?	Ingemar Holgersson	Utbildningsvetenskap
Matematiksvårigheter hos barn: En generell specifik störning i långtidsminnet?	Är matematiksvårigheter förknippade med problem med långtidsminnet?	Ulf Andersson	Humaniora och samhällsvetenskap
Barns färdigheter i matematik vid skolstarten		Bo Sören Johansson	Humaniora och samhällsvetenskap

Språk

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Förskolan som språkmiljö	Hur fungerar förskolan som språklig miljö och hur är dess fysiska och sociala språkmiljö utformad i relations språkliga interaktion i förskolan?	Eva Björck-Åkesson	Utbildningsvetenskap
Skilda världar? Textaktiviteter hemma som resurs för lärande i skolan	Hur kan yngre skolbarns självvalda textaktiviteter i hemmet utnyttjas som resurser för lärande i skolan?	Anders Björkvall	Utbildningsvetenskap
Läsinlärningens grunder: indiviudella differenser, utveckling och träning	Vilka faktorer främjar den tidiga läsutvecklingen och vilka är mekanismerna bakom utveckling av kognitiva förmågor och akademisk prestation?	Jan-Eric Gustafsson	Utbildningsvetenskap
Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga	Hur kan vi hjälpa barn 12 till 18 månader som ligger efter i språkutveckling	Mats Myrberg	Utbildningsvetenskap
Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar. Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention i åldern 0-2 år.	Hur utvecklas den tidiga kommunikativa och sociala interaktionen hos döva barn med döva föräldrar över tid?	Carin Roos	Utbildningsvetenskap
Det magiska språket - små barns relation till språket, läsande och skrivande	Hur sker förskolebarns lärande och förskolans undervisande, bedömande, och utvärderande av språk, läsande och skrivande?	Gunilla Dahlberg	Utbildningsvetenskap
Den sociokulturella och pedagogiska miljöns betydelse för barns literayutveckling	Vilka situationer får barn möjlighet att använda sig av sin etablerade språkrelation?	Monica Axelsson	Utbildningsvetenskap
Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med grava läs- och skrivsvårigheter	Hur kan ett teoretiskt förankrat undervisnigsprogram fungera för att avhjälpa barnens problem med läs- och skrivsvårigheter	Ulrika Wolff	Utbildningsvetenskap

Skolsystemet

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Effekter av skolval	Leder skolval till bättre resultat genom bättre matchning mellan elev och skolform? Finns differentierade effekter?	Karin Edmark	Utbildningsvetenskap
Den svenska skolans nya geografi: rörlighet, attityder och resultat	Hur har det svenska skolväsendet har bidragit till ökande skillnader mellan skolor?	Bo Malmberg	Utbildningsvetenskap

Skola/arbetsliv

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Vägledning mellan erkännande, rättvisa och skillnadsskapande. En kvalitativ studie av studie- och yrkesvägledning för ungdomar med utländsk bakgrund	Hur hanterar skolans yrkesvägledande verksamhet den specifika situation som kan anses råda för utlandsfödda elever?	Fredrik Hertzberg	Utbildningsvetenskap
Framgångsrika lärmiljöer som handlingsnät. Fallstudier vid grundläggande vuxenutbildning och gymnasieskolans individuella program/alternativ	Vad är det som händer i framgångsrika lärmiljöer som gör att man som deltagare inte avbryter sina studier?	Ingrid Henning Loeb	Utbildningsvetenskap
Osäkra övergångar – unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv	Hur påverkas ungdomarnas karriärer av att de går olika utbildningsvägar i gymnasieskolan? Vad händer med de som inte avslutar? Vilka åtgärder finns lokalt?	Lisbeth Lundahl	Utbildningsvetenskap
Utbildningsvägar, utbildningssystem och individuella välfärdsutfall	Hur samvarierar individernas utbildningskarriärer – utbildningens förlopp över tid och rum – med yrke, inkomst och hälsa?	Michael Tåhlin	Utbildningsvetenskap

Segregation

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Skolsegregation i den svenska skolan – orsaker och effekter	Vilka olika faktorer ligger bakom segregation och ojämlikhet in den svenska skolans utveckling under 1991 till 2006?	Yang Yang	Utbildningsvetenskap
Nyanlända och lärande - en tvärvetenskap studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan	Hur har de studerade kommunerna organiserat mottagandet av nyanlända elever i grundskolan?	Nihad Bunar	Utbildningsvetenskap
Maskulinitet på schemat: En studie av pojkar, maskulinitetsformeringar och pojkars distansering från skolarbete i olika former	Hur lärs maskulin, regional, svensk, sexuell identitet och en skillnad mellan praktisk och teoretisk kunskap in i olika skolformer?	Marie Nordberg	Utbildningsvetenskap
Ett utbildningspolitiskt dilemma: Skolprestationer och mångkulturell inkorporering	Vilka förutsättningar möjliggör en mångkulturell inkorporering som också genom skolans inre arbete sammanfaller med förbättrade skolprestationer?	Mats Trondman	Utbildningsvetenskap

Styrning

Titel	Frågeställning	Vem?	Forskningsområde
Evidensbaserad pedagogik: Epistemologiska förutsättningar för evidensrörelsen in i utbildningsvetenskap	Hur fungerar evidenstänkandet som ursprunglingen kommer ur medicin för utbildningssektorn?	Ingemar Bohlin	Utbildningsvetenskap
Den statliga skolinspektionen: En centraliserad resultatstyrning möter en decentraliserad skola	Vad händer när en centraliserad resultatstyrning möter en decentraliserad skola och hur uppfattas det av kommuner och skolor?	Linda Rönnberg	Utbildningsvetenskap
Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbildningsstyrning i Sverige, England och Skottland	Vilken betydelse har inspektionen för styrningen av skolan i tre olika länder?	Christina Segerholm	Utbildningsvetenskap
Skolchefers förändrade ledningsuppdrag i den nya mål- och resultatstyrningen	Vad betyder fokuseringen på resultat för skolchefens ledning av rektorerna?	Lars Svedberg	Utbildningsvetenskap
Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer	Vilken roll har de svenska nationella matematikproven i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål?	Johan Lithner	Utbildningsvetenskap
Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat	Vilken betydelse har lärarkompetens och ekonomiska resurser för pedagogiska resultat?	Jan-Eric Gustafsson	Utbildningsvetenskap
Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens	Vilken betydelse har lärarkompetens och ekonomiska resurser för pedagogiska resultat? Analyser i olika sammanhang såsom olika stadier för olika utfall	Jan-Eric Gustafsson	Utbildningsvetenskap
Forskningspraktik pch forskningspolicy i den globala kunskapsekonomin - en komparativ studie	Vem forskar om vad och varför?	Paula Mählck	Utbildningsvetenskap

Skriv ut

Tipsa

Lyssna

Dela

Lämna synpunkter

Sidan granskad 4 jan 2012. Sidan publicerad 19 jul 2011.

Psynk - psykisk hälsa, barn och unga är ett synkroniseringsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 20

Tfn: 08 - 452 70 00