20 procent av alla barn behöver särskilt stöd i skolan. Nästan 11 procent av de elever som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolan.

Andelen elever som når gymnasiebehörighet är särskilt låg bland elever med utländsk bakgrund som invandrat till Sverige efter skolstart och bland elever med lågutbildade föräldrar.

23 procent av eleverna i årskurs 7-9 och 31 procent av gymnasieeleverna uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan. Andelen stressade elever är större bland flickor än bland pojkar.

Mödra- och barnhälsovården når ca 90 procent av alla barn och mödrar. Ca 100 000 eller 5 procent av alla barn träffar Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) varje år och ca 15 procent har kontakt någon gång under sin uppväxt. BUP kostar ca 2 miljarder kronor per år.

Av de cirka 15 100 barn och unga som erhöll heldygnsinsats den 1 nov 2007 hade ungefär 10 300 vård med stöd av socialtjänstlagen (SoL), cirka 4 600 barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 200 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt LVU.

Vård enligt SoL var 20 procent högre år 2007 än år 2003. Den största delen av ökningen skedde mellan år 2005 och år 2007.

Ungefär 28 300 barn får öppenvårdsinsatser av socialtjänsten. Total kostnad för heldygnsplacering och öppenvård var cirka 11,5 miljarder kronor år 2006. 30 % av befolkningen lider av någon typ av psykisk sjukdom under ett år.

2/3 av dem får inte adekvat behandling Livstidsrisken att få någon typ av psykisk ohälsa är större än vi trott och är upp mot 50%.

I världen orsakas 14% av den globala sjukdomsbördan av psykisk sjukdom och cirka 1 miljon människor tar sitt liv varje år. Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15-44 år.

Förslag till definitioner

* Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.

* Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom.

* Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation.

* Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och det är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt. Socialt utanförskap, arbetslöshet, långtidssjukskrivningar, psykisk sjukdom och missbruk kostar samhället betydande summor och de enskilda individerna och deras närstående stort lidande.

Kontakt: Ing-Marie Wieselgren, e-post: ing-marie.wieselgren@skl.se

Skriv ut