StartsidaOm utvecklingsarbetetMer om utvecklingsarbetet

Mer om utvecklingsarbetet

Modellområdesutvecklingsarbetet beräknas pågå 2009 – 2011 och syftar till att synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska hälsa i 14 områden runt om i landet.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i en överenskommelse med staten tagit ansvar för att driva utvecklingsarbetet som består av 14 lokala modellområden stöttade av ett centralt projektkansli i Stockholm.

(Ett modellområde utgörs av ett landsting/en region tillsammans med en eller flera kommuner eller stadsdelar.)

Syftet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet. Utvecklingsarbetet ska i varje område, utifrån lokala förutsättningar, ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder. Det handlar till exempel om samverkan mellan skola, socialtjänst och sjukvård som tillsammans ska ge rätt hjälp på rätt nivå. En av grundstenarna i arbetet är att familj, anhöriga och den unge själv har förmåga att påverka sin situation.

 

Mål och delmål

Utvecklingsarbetets övergripande mål är att barns och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet – det vill säga att barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver när de behöver det.

Arbetet i utvecklingsarbetet sönderfaller i två delar:

* för att uppnå syftet att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar krävs arbete på tre organisatoriska nivåer. 1. Förebyggande arbete 2. God tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser utifrån behov 3. Samordnade insatser vid allvarliga tillstånd

* strategin är att genom arbetet i de 14 modellområdena stödja utvecklingen av metoder som kan tjäna som nationella exempel på lösningar.

Samverkansmodeller och arbetssätt utvecklas alltså parallellt.

Kartläggning blir handlingsplan

Arbetet under 2009 har fokuserats på en kartläggning av befintliga verksamheter i modellområdena, deras funktion och processer samt tillgänglig statistik kring resultat. I början av 2010 kommer alla Modellområden att analysera sitt kartläggningsmaterial och därigenom få en god bild över angelägna förbättringsområden för att få insatserna till barn och unga att fungera optimalt. Under 2010 och 2011 är det dags för praktiskt förbättringsarbete utifrån denna kartläggning.

 

Annat vi gör

Intresset för effektiva sätt att arbeta synkroniserat är stort och utvecklingsarbetet har en tydlig ambition att arbeta öppet och sprida verksamhetens resultat så snart det är praktiskt möjligt – bland annat filmar vi våra seminarier och möten.

Centralt ansvaras för informationsutbyte och samarbete med andra nationella aktörer inom området, exempelvis Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Skolverket, Ungdomsstyrelsen mfl.

Forskningsträffar i nätverksform genomförs kontinuerligt för personer verksamma nationellt, regionalt och lokalt vad gäller väsentliga forskningsfrågor inom fältet och vi deltar också aktivt i internationella konferenser och utbyten. Fördjupade studier kring bl.a. samverkan och samhällsekonomisk utvärdering och analys kring hur tidiga förebyggande insatser påverkar en kommuns eller ett landstings ekonomi längre fram planeras.