I närmare tre år har fjorton geografiska områden i projektet Modellområden arbetat intensivt med att synkronisera sina insatser till barn och unga som har - eller riskerar att få - psykisk ohälsa. Efter att Socialdepartementet och SKL träffat en ny överenskommelse kommer arbetet att fortsätta och hädanefter fokusera på de utvecklingsområden som har identifierats under Modellområdesprojektet.
De fjorton områdena i Modellområdesprojektet som under de tre senaste åren arbetat med synkroniseringsarbeten valdes ut för att tillsammans bilda ett tvärsnitt av Sverige. Arbetet har omfattat såväl kommunala som landstingsverksamheter i ett visst geografiskt område med stöd från ett centralt projektkansli i Stockholm.
I vissa fall har utmaningarna varit väsensskilda. Exempelvis har glesbygdsområden mött svårigheter med att rekrytera och upprätthålla kompetens även för sällsynta sjukdomstillstånd, medan storstadsområden kämpat med en omfattande byråkrati.
Det har också funnits utmaningar som många känt igen sig i och vi har kunnat identifiera delar att arbeta med så kallade "grundbultar" i synkroniseringsarbetet. Ett sådant exempel är kanske vikten av ett gemensamt beslutande organ där både kommun och landsting finns representerat med flera verksamheter; skola, socialtjänst, primärvård och specialistvård.
Projektet har kunnat se att en annan viktig nationell utmaning vilket är att hitta strukturer för en "första linjens insatser" för barn och unga som behöver hjälp med lindriga tillstånd av psykisk ohälsa.
Det är dessa och andra tydliga gemensamma utvecklingsteman som står i fokus de kommande tre åren.
