Innehåll:
Allt vilar på en gemensam insikt om att insatserna för att främja barn och ungas psykiska hälsa och att möta psykisk ohälsa behöver utvecklas för att möta behoven. Gemensamma diskussioner, en specifik uppmärksammad händelse, alarmerande siffror eller politiska initiativ kan vara starten. Oavsett start av förändringsarbete behöver det finnas en tydligt uttalad viljeinriktning helst på flera nivåer men åtminstone på politisk nivå. Som minimum krävs företrädare för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, men gärna även fler delar av samhället, måste ta ett gemensamt beslut om att förbättra den psykiska hälsan för barn och unga.
Argument och material:
Filmen: ”Modellområden – vision och syfte”
Filmen: ”Beslut”
Filmen: ”Utmaningen”
Filmen: ”Utvecklingslinje”
Informera alla berörda chefer och medarbetare om beslutet.
Använd ordinarie informationsspridningskanaler men var också kreativa och undersök om det finns specialarrangemang som kan lyfta frågan.
Involvera även omgivande verksamheter och samhället i stort!
Filmen: ”Modellområden – vision och syfte”
Det är lätt att underskatta betydelsen av förankring och tro att den redan är tillräcklig.
TIPS!
Många Modellområden har med framgång arrangerat utåtriktade aktiviteter i början av processen.
Exempelvis större konferenser, deltagande på mässor, egna hemsidor etc.
Fråga cheferna i skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst hur man bäst når ut till deras organisationer och verksamheter.
I bildspelet nedan finns en beslutstrappa med kontrollfrågor som kan användas som övning.
Bildspel: Checklista förändringsbeslut
Etablera en gemensam beslutsfunktion. Detta ska vara en funktion, till exempel en grupp, med mandat att utifrån en gemensam lägesbild av behoven fatta beslut om hur resurser ska fördelas och insatser utvecklas. Beslutsnivåerna i kommun och landsting ser olika ut. De olika lagstiftningarna som styr verksamheterna är helt olika. Därför behövs en tydlig bild över var, och av vem, olika beslut fattas.
I samband med etablering av en gemensam beslutsfunktion på politisk och på tjänstemannanivå inventeras vilka de lokala beslutspunkterna är och också de jämförande beslutsnivåerna i de olika organisationerna.
TIPS!
* Kontrollera att alla viktiga chefer är informerade.
* Fråga hur de tänker förankra och sprida information i sin egen verksamhet och den linje de ansvarar för.
För att beslut ska omsättas i praktiken krävs att hela linjen - det vill säga alla från politiken till enskild medarbetare - har förstått och accepterat vad beslutet innebär i praktiken.
Bildspel: Beslutsprocesser
Vad kännetecknar en bra styrgrup? Vad behöver styrgruppen veta för att kunna göra sitt jobb?
Kunskap för styrgrupp
I bildspelet nedan finns en beslutstappa med kontrollfrågor som kan användas som övning.
Bildspel: Checklista förändringsbeslut
Material om beslut, kritiska punkter osv.
Filmen: ”Utmaningen”
Filmen ”Beslut”
En stor utmaning är att ha ett långsiktigt helhetsperspektiv. Gör gärna en analys av era olika verksamheter där ni diskuterar vad som är tecken på vad som är helhetssyn och långsiktighet och vad som är tecken på motsatsen.
Nedan finns ett exempel på en analys vi gjort som kan fungera som inspiration.
Bildspel: Analys av helhetssyn
Ni behöver veta både vilken funktion och person som fattar aktuella beslut samt vilken beslutsordning som gäller (vem tar fram underlag osv.). Skapa en gemensam bild över era beslutsprocesser genom att fundera över några konkreta exempel.
För att kartlägga vem som beslutar om vad kan nedanstående övningar vara till stor hjälp.
Bildspel: "Vem bestämmer om"
Bildspel: Politik, beslut och styrning (pdf)
I alla områden finns en stor mängd av verksamheter som riktas till barn och unga och som indirekt eller direkt har i uppdrag att stödja psykisk hälsa. Gör en gemensam inventering av alla verksamheter som finns, vilket uppdrag varje verksamhet har och hur väl helheten fungerar för barn och unga och deras familjer.
Organisation
Det viktiga är att ni (mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård) får en gemensam bild av era resurser - det vill säga vilka av verksamheter som finns. Specificera om verksamhetens uppdrag är generella insatser (som ges till alla barn), första linjen (insatser som ges till barn som har någon typ av problem) eller specialistverksamhet (insatser till barn som har stora behov).
Ett användbart hjälpmedel kan vara vårt pyramidverktyg.
En film om pyramidarbete finns här
Det finns ofta ett stort antal samverkansgrupper med olika uppdrag och deltagare. Inventera gärna även här med hjälp av Pyramidverktyget - det finns en särskild funktion för Samverkanspyramider.
Bjud in företrädare för de olika verksamheterna och se till att ni är överens om pyramiderna och verksamheternas uppdrag på organisationsnivån. Efter detta har ni förhoppningsvis en gemensam bild av vad som finns i ert område.
Funktion
Nästa fråga är hur väl verksamheterna fungerar och varför problem uppstår. Genom vinjetter kan man se vad som händer om det kommer barn eller familjer med olika slags behov som behöver mötas. Vinjettarbete är en form för strukturerad processkartläggning. Vinjetten består av ett "case" eller "typfall", en fiktiv historia om ett barn med en viss problemställning, och syftar till att ge ingående kunskaper om en organisations funktion och förbättringsmöjligheter i hanteringen av ett sådant typfall. Arbete med vinjetter görs med fördel i tvärprofessionella grupper.
Vinjetterna + manual
Instruktionsfilm: ”Vinjettarbete”
Med hjälp av vinjetterna kan ni tillsammans beskriva vad som fungerar bra och var ni har förbättringsområden för de olika verksamheterna, eller i det gemensamma arbetet.
Lista alla förbättringsområden som ni hittar.
Exempel på lista över förbättringsområden
I det här läget har ni förmodligen långa listor med förbättringsområden. En del är stora och mer svårgenomförbara en del är enkla, en del är sådant som tidigare fungerat men fallit i glömska osv.
Sortera förbättringsområdena. Dela ut ut ansvar omedelbart för saker som enkelt kan åtgärdas och skapa därefter en uppföljningsplan. För de förbättringsområden som innebär en större utmaning att förändra görs en prioritering av vad som är viktigast för barnen, ger mest utdelning/bäst kostnadseffektivt och vad som är strategiskt.
Den gemensamma ledningsfunktionen kan sedan utifrån underlag och konsekvensanalyser fatta beslut om vad i vilken ordning och hur snabbt förändringar ska göras. För varje förbättringsområde stort eller smått bör det finnas mått som gör det möjligt att se huruvida förändringsarbetet har gett resultat för barnen.
Material som kan ge ledning i prioriteringsarbetet.
Filmen: ”Utvecklingslinje”
Filmen: ”Vinster av en samordnad helhet”
Ni behöver nu fatta beslut om en handlingsplan för förbättringsarbetet. Det är viktigt att det finns en gemensam beslutsfunktion och tydlighet i var olika beslut ska fattas. I det här läget fattas olika beslut om vilka förbättringsprojekt som ska prioriteras, vad som behöver genomföras för att nå de utsatta målen och vilka mått som ska användas för att kontinuerligt se arbetet leder till bättre resultat för barnen. Använd ert arbete från punkt tre dvs. Gemensam ledning och styrning för att påskynda beslutsprocessen.
En erfarenhet från Modellområdesarbetet är att denna fas ofta tagit onödigt lång tid på grund av oklarheter i beslutsordning och mandat.
Exempel på handlingsplaner från Modellområdena:
Bildspel: Eksjö/Jönköping mål- och samverkansdokument
Bildspel: Hudiksvall/Gävleborg handlingsplan
Målsättningarna med förändringsarbetet tydliggörs för alla som finns i verksamheterna. Beslut om åtgärder kommuniceras och de beslutade handlingsplanerna omformuleras till konkreta handlingar. Nya arbetssätt, metoder, omfördelning av uppgifter och ansvar görs i det praktiska arbetet.
Här gäller det att hitta sätt att stimulera verksamheterna att snabbt komma igång med beslutade åtgärder.
Material som kan stödja arbetet i olika förbättringsområden:
Filmen: ”Utmaningen”
Filmen: ”Modellområden – vision och syfte”
Filmen: ”Utvecklingslinje”
Filmen: ”Hemmaplanslösningar”
Filmen: ”Att ta ansvar för ett barn” (Anmälningar till socialtjänsten)
Filmen: ”Skolfrånvaro och tidig upptäckt”
Filmen: ”Socialtjänst”
Filmen: ”Skoldag 13 april 2010”
Filmen: ”Primärvård”
Filmen: ”Självskadebeteende”
Filmen: ”Kunskapssammanställning – Rätt insatser på rätt nivå”
Det är nu er samverkan prövas i praktiken!
Filmen: ”Runo Axelsson om synkronisering och samarbete”
Kontinuerlig mätning av kortsiktiga och långsiktiga mål för arbetet görs.
Erfarenheterna visar att det krävs mycket stöd för att verksamheterna ska hitta användbara utvärderingsmått och att det är svårt att se att ett framgångsrikt förbättringsarbete ytterst måste gå att mäta i resultat för barn och ungdomar.
Filmen: ”Möjligt att mäta? Hur mäter man hur barn mår?”
Filmen: ChASE – ungas egen serviceupplevelse och systemens kvalitet
Mer material publiceras fortlöpande.
