Barnen är vår framtid. Att de har möjlighet att växa, lära, utvecklas och må bra är samhällets viktigaste uppgift. I Sverige kostar varje barn samhället ca 3,5 miljoner kronor från att de föds till att de går ut gymnasiet. Frågan är om dessa pengar används på bästa sätt och om barn med särskilda behov får rätt insatser så att den investering som görs förvaltas. Temat Sociala investeringar syftar till att arbeta med den här frågeställningen.

Tidiga insatser/ sociala investeringar

_mg_8434

Temat tidiga insatser/sociala investeringar handlar dels om att skapa möjligheter för kommuner och landsting att göra insatser för barn så tidigt som möjligt i livet dels att mäta effekterna av dessa investeringar. Tidiga insatser/sociala investeringar har bland annat en nära koppling till temat gemensam ledning och styrning.

Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Men vi vet för lite om nuvarande insatsers effekter och det finns ett behov av att synkronisera målen för de olika insatser som erbjuds av olika aktörer. Investeringstänkandet ger förutsättningar för att styra både mot tidiga insatser och för att nå kunskap om vilka insatser som är mest effektiva.

Begreppet sociala investeringar

Begreppet sociala investeringar handlar om att:

Samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost.
Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle
En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt.
Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser.
Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning
Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer.

Modellområdesprojektet psykisk hälsa, barn och unga anlitade nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog för att ta fram en webbaserad simuleringsmodell där ett antal tänka förlopp för barn och ungdomar 0-19 år studeras. Förloppen beskriver olika typer av problematik t.ex. ADHD och depression.

Filmtips

Modellområdesprojektet psykisk hälsa, barn och unga har arrangerat ett antal seminarier och webbtvutsändningar där sociala investeringar har lyfts fram. Dessa har sparats i filmarkivet:


Almedalen 2011 Psykisk hälsa-kafé med Ingvar Nilsson som en av föredragshållarna.	Almedalen 2011 Psykisk-hälsakafé (2011-07-05)
Forskningsseminarium (juni 2011) Här ingår föredraget ”Att satsa på barn – det nationalekonomiska perspektivet”.	Alla barn och unga ska klara skolan, få arbete och ha en god hälsa – hur kan forskningen bidra?
Vinster av en samordnad helhet (2010-10-28) Syftet med filmen är att ge nya perspektiv och infallsvinklar på hur man kan tänka kring finansieringen av förebyggande arbete vad gäller barns och ungdomars psykiska hälsa.	Vinster av en samordnad helhet
Hur vet vi att vårt projekt är lönsamt? Med Rolf Bowin som föreläsare.	Hur vet vi att vårt projekt är lönsamt?
Sociala investeringar (2011-11-04) Tomas Bokström berättar hur långt vi kommit med sociala investeringar och viktiga bedömningar för intresserade	Hur beräkna vinster och kostnader vid en implementering av projekt kring de multisjuka äldre? Vilka är de hälsoekonomiska incitamenten? Sociala investeringar