1. Lagen om allmän försäkring upphör vid årsskiftet, påverkar det arbetsgivarens ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering?
Svar: Lagen om allmän försäkring upphör 31/12 2010 men ersätts av motsvarande regler i socialförsäkringsbalken (2010:110) från och med den 1 januari 2011. Detsamma gäller ytterligare ett 30-tal lagar.
Reglerna avseende arbetsgivarens ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen återfinns i 30 kapitlet socialförsäkringsbalken och är i sak oförändrade.
2. Vad händer med lagen om sjuklön?
Svar: Lagen om sjuklön tas inte in i socialförsäkringsbalken utan fortsätter vara en egen lag. Anledningen till det är att sjuklön enligt lagen utgör en arbetsrättslig förmån.
3. Hur är socialförsäkringsbalken uppbyggd?
Svar: Socialförsäkringsbalken innefattar ca 1800 paragrafer fördelade på åtta avdelningar med underavdelningar, 117 kapitel och enskilda paragrafer.
- Avd. A: innehåller övergripande bestämmelser om personkretsen, försäkringsskyddet och generella definitioner.
- Avd. B: familjeförmåner
- Avd. C: förmåner vid sjukdom eller arbetsskada
- Avd. D: särskilda förmåner vid funktionshinder
- Avd. E: förmåner vid ålderdom
- Avd. F: förmåner till efterlevande
- Avd. G: bostadsstöd
- Avd. H: gemensamma bestämmelser om förmåner, handläggning, omprövning, överklagande och organisation.
4. Innehåller socialförsäkringsbalken andra begrepp än de som finns i lagarna som upphävs?
Svar: Ja, vissa förändringar kommer att göras avseende begrepp och språkliga frågor. Exempelvis kommer dagberäknad sjukpenning fortsättningsvis att kallas arbetstidsberäknad sjukpenning.
Sjukpenning under det första året kommer att benämnas som sjukpenning på normalnivå och förlängd sjupenning som sjukpenning på fortsättningsnivå.
Begreppet fler dagar med sjukpenning på normalnivå ersätter fortsatt sjukpenning.
Förlängd sjupenning på grund av arbetsskada och förlängd sjukpenning i vissa fall benämns i socialförsäkringsbalken som fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå.
Förmånsnivå anger att en förmån kan lämnas på olika nivåer, exempelvis på 25, 50, 75 eller 100 procent medan uttrycket ersättningsnivå avser graden av kompensation, exempelvis sjukpenning med 80 respektive 75 procent.
Havandeskapspenning ersätts av begreppet graviditetspenning.
5. Påverkar införandet av socialförsäkringsbalken våra kollektivavtal?
Svar: Kollektivavtalen kommer inte att påverkas materiellt däremot kommer viss anpassning att behöva göras med anledning av att socialförsäkringsbalken ersätter ett 30-tal lagar dit hänvisningar kan finnas i dagens avtal.
Eftersom socialförsäkringsbalken innehåller vissa nya begrepp kan även det innebära behov av språklig anpassning av avtalen.
6. Varför införs en socialförsäkringsbalk?
Svar: Socialförsäkringsbalken innebär en ny sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag som ersätter ungefär 30 gällande socialförsäkringsförfattningar. Syftet är att uppnå en mer lättillgänglig struktur bland annat genom innehållsanvisningar och en stor mängd rubriker till paragraferna. Långa paragrafer i den nuvarande lagstiftningen delas upp och språket moderniseras.
Genom att samla socialförsäkringslagstiftningen i en författning blir det lättare att överblicka och hitta i lagstiftningen.
7. Finns det övergångsbestämmelser?
Svar: Ja, lagen (2010:11) om införande av socialförsäkringsbalken innehåller regler om ikraftträdande och övergångsbestämmelser. I denna lag återfinns även bestämmelser om upphävandet av gällande socialförsäkringslagar.
