Det känns som om det finns anledning att förtydliga ett och annat när det gäller det pågående sjuksköterskeuppropet, där nyutexaminerade sjuksköterskor kräver en lön på minst 24 000 kr.

SKL är INTE särskilt skärrade över sjuksköterskornas upprop, vilket hävdas i Vårdförbundets tidning Vårdfokus, och som nu har plockats upp av Svenska Dagbladet och TT.  Vi är faktiskt mest förvånade över Vårdförbundets agerande

Därför har vi också träffat Vårdförbundets ledning för att reda ut begreppen om vad som gäller mellan två avtalsparter på svenska arbetsmarknaden under fredsplikt. Detta gjorde vi med anledning av att Vårdförbundet centralt till synes helhjärtat stödde uppropet, som initierats av enskilda nyutexaminerade sjuksköterskor.

Från arbetsgivarsidan ville vi peka på det eventuella brott mot fredsplikten som man – medvetet eller omedvetet – kan göra sig skyldig till när man så tydligt och officiellt stödjer en aktion av detta slag.  Risken är ju uppenbar att det kan tolkas som en konfliktåtgärd.  Är det verkligen det man är ute efter?  Eller inser man inte att det är så det uppfattas?

Jag tror på det senare. Vi har de senaste åren haft goda relationer med Vårdförbundet och enades våren 2011 om ett modernt och långsiktigt avtal utan centrala regleringar av löner. Avtalet bygger istället på att lönebildningen sker lokalt hos respektive kommun/landsting.

Frågan om lönesättning hör därmed hemma på lokal nivå. Det är hos respektive arbetsgivare som man bestämmer hur mycket man är beredd att betala för den enskilda sjuksköterskans tjänster. Det står också individen fritt att tacka nej till ett jobb när man inte är nöjd med den lön som erbjuds.

På central nivå har Sveriges Kommuner och Landsting och Vårdförbundet ett ansvar för att värna nuvarande avtal. I detta ingår också att visa respekt för att lönebildningen enligt avtalet sker på lokal nivå.