SKL tecknar en av sex Huvudöverenskommelser (HÖK) med AkdemikerAlliansen. AkademikerAlliansen, som företräder 17 Saco-anslutna förbund, samordnar och driver gemensamma förhandlingar på central nivå i den kommunala/landstingskommunala sektorn. I förhandlingarna med SKL företräder AkademikerAlliansen till exempel ingenjörer, jurister, psykologer och arbetsterapeuter bland många andra.

Allmängiltigförklaring

Staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag. Blir då giltigt för samtliga i branschen oavsett kollektivavtal eller ej. Gäller bland annat minimilöner och anställningsvillkor. Vanligt i många delar av Europa där kollektivavtal inte har samma betydelse som i Sverige.

Allmänna anställningsvillkor

Är en del av kollektivavtalet och reglerar till exempel anställningsformer, arbetstid, övertidsersättning, semesterfrågor med mera. Se allmänna bestämmelser (AB).

Allmänna bestämmelser (AB)

Allmänna bestämmelser (AB) innehåller de allmänna anställningsvillkor som finns för anställda i kommuner, landsting och regioner (det vill säga Sveriges Kommuner och Landstings medlemmar) samt Pactas medlemsföretag. Majoriteten av de anställda omfattas av AB.

Allmän kommunal verksamhet (AKV)

SKL tecknar en av sex Huvudöverenskommelser (HÖK) med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Förbundsområdet består av Vision, Ledarna, Akademikerförbundet SSR samt Teaterförbundet.

Allmän visstidsanställning

En tidsbegränsad anställning på maximalt två år.

Almega

Arbetsgivar- och branschorganisation för privata tjänsteföretag. Tillhör Svenskt Näringsliv.

Arbetsdomstolen (AD)

En specialdomstol som avgör mål som rör arbetsrättslagar och kollektivavtal.

Arbetsfred

Arbetsfred innebär att varken arbetsgivarsidan eller arbetstagarsidan har rätt att varsla eller utlösa konfliktåtgärder.

Arbetsgivarorganisation

Arbetsgivare organiserar sig vanligtvis i arbetsgivarorganisationer. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är den största arbetsgivarorganisationen som tecknar kollektivavtal om löner och anställningsvillkor. Andra exempel är Arbetsgivarverket, Almega, Teknikföretagen.

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket, AgV, är en arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter och affärsverk.

Arbetsrätt

Lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstagarorganisation

Ett fackförbund eller medlemsorganisation för arbetstagare inom olika branscher eller yrkeskårer. Arbetstagarorganisationen driver arbetstagarnas intressefrågor gentemot motparten dvs en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare. Exempel på arbetstagarorganisationer är Svenska kommunalarbetareförbundet, Vision och Sveriges ingenjörer.

Avtalslöst tillstånd

Uppkommer då kollektivavtal upphör att gälla, antingen genom uppsägning eller genom att tidsbegränsade avtal löper ut och prolongeringsavtal inte tecknas. Avtalslöst tillstånd innebär att fredsplikt inte längre råder vilket ger möjlighet till konfliktåtgärder.

Avtalskrav

I samband med kollektivavtalsförhandlingar överlämnas krav eller yrkanden från fackföreningen till arbetsgivarorganisationen. Det kan gälla löneökningar, förändrade arbetstider, semesterbestämmelser, med mera. Jämför med bud.

Avtalsperiod

Den tid då kollektivavtalet är giltigt (se KAF).

Avtalsrörelse

Period då kollektivavtalen förhandlas, ofta rörande löner och anställningsvillkor. Genomförs i samband med att föregående avtalsperiod håller på att löpa ut.

B

Blockad

Stridsåtgärd/konfliktåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad innebär att fackligt anslutna arbetstagare vägrar arbeta övertid eller ta anställning hos den arbetsgivare som konflikten gäller.

Bruttolön

Lön före skatt.

Bud

Förhandlingskrav som lämnas från arbetsgivarorganisationen till arbetstagarorganisationen. Jämför avtalskrav och yrkande.

C

Centralt kollektivavtal

Avtal mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisationer på nationell nivå.

Central förhandling

Förhandling mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation på nationell nivå. Jämför lokal förhandling.

D

Deltidsanställning

En anställning med kortare arbetstid än den ordinarie arbetstiden hos arbetsgivaren. Allt under 100 procent räknas som deltid.

Dispositiva regler

Lagregel eller villkor i kollektivavtalet som det är möjligt att avtala om på annat sätt, det vill säga anpassa på nationell nivå eller hos arbetsgivaren.

F

Fackförbund

Se arbetstagarorganisation

Facklig förtroendeman

En person som valts att representera arbetstagarorganisations medlemmar.

Ferieanställning

Avtalsreglerad anställning med ferier istället för semester. Gäller vanligen för lärare.

Fredsplikt

När kollektivavtal har tecknats/är giltiga gäller fredsplikt. Det innebär att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer inte får tillgripa stridsåtgärder under avtalsperioden. Fredsplikten upphör när avtalstiden löper ut. Se även arbetsfred.

Förhandling

En överläggning mellan två eller flera parter. I avtalsrörelsen sker förhandling mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen för att kunna nå överenskommelse om att teckna nya centrala kollektivavtal.

Förhandlingsordningsavtal

Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Exempelvis Kommunalt Avtal om Förhandlingsordning – KAF 00.

Förhandlingsdelegationen

SKL:s Förhandlingsdelegation hanterar övergripande arbetsgivarpolitiska frågor och kollektivavtalsfrågor. Inom de ramar som SKL:s styrelse fastställt företräder förhandlingsdelegationen SKL och Pacta i de centrala avtalsförhandlingarna.

Förtroendearbetstid

Arbetstid som arbetstagare har förtroendet att själv disponera. Finns vanligen inom lärarområdet.

Förtroendemannalagen

Reglerar hur fackliga förtroendemän får företräda de anställda på arbetsplatsen.

G

Generell löneökning/påslag

Bestämd löneökning som oavsett arbetsprestation ges till alla som omfattas av avtalet.

H

Huvudavtal

Arbetsmarknadens parter har i avtal kommit överens om hur förhandlings- och konflikträttsliga frågor ska hanteras. Se till exempel Kommunalt Huvudavtal (KHA 94) som innehåller grundläggande bestämmelser som kompletterar medbestämmandelagen (MBL).

Huvudorganisationer

Exempel på arbetsgivarsidans organisationer är SKL, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket. Exempel på arbetstagarsidans är Landsorganisationen, LO, Tjänstemännens centralorganisation, TCO och Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Alla huvudorganisationer träffar inte kollektivavtal för sina medlemmar.

Huvudöverenskommelse (HÖK)

Huvudöverenskommelserna på kommun- och landstingssektorn (HÖK) innehåller främst förhandlingsprotokoll, löneavtal och allmänna anställningsvillkor inklusive bilagor. SKL tecknar sex Huvudöverenskommelser med följande organisationer och förhandlingskonstellationer:

Svenska Kommunalarbetareförbundet
OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet (Vision, Ledarna, Akademikerförbundet SSR samt Teaterförbundet)
AkademikerAlliansen
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Sveriges läkarförbund
OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och Legitimerade sjukgymnasters riksförbund (LSR)

Hängavtal

Kollektivavtal mellan arbetsgivare, som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation, och en arbetstagarorganisation. Hängavtalet följer villkoren i redan tidigare träffade kollektivavtal.

I

Individgaranti

Garanterad löneökning för den enskilda arbetstagaren.

Individuell lön

Lönen bestäms för varje enskild anställd med hänsyn till bland annat arbetsuppgifter, kompetens, måluppfyllelse och resultat.

J

Jämställdhetspott

En benämning på LO-förbundens gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2012 på ökade löner på avtalsområden med en genomsnittslön lägre än 22 400 kr.

K

Kommunalt Avtal om Förhandlingsordning (KAF 00)

KAF 00 är ett kollektivavtal på kommunal- och landstingssektorn som bland annat innehåller bestämmelser om tidplan och medling vid avtalsförhandlingar. En allmän utgångspunkt är att berörda parter ska träffa ny överenskommelse om lön- och allmänna anställningsvillkor med mera innan de föregående löpt ut.

Kollektivavtal

Skriftligt juridiskt bindande avtal som träffas mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och som därmed binder organisationens medlemmar. Kollektivavtalen syftar till att genom överenskommelse reglera löner och villkor på arbetsplatsen och därmed minska risken för strejker och andra konflikter.

Kommunal sektor

Kommuner, landsting och regioner.

Konfliktvarsel

Inför en eventuell stridsåtgärd som till exempel strejk eller lockout måste parterna enligt reglerna informera motparten viss tid innan stridsåtgärden påbörjas.

Konfliktåtgärder

Tillåtna konfliktåtgärder är strejk, lockout, nyanställningsblockad samt övertidsblockad.

Konkurrensutsatta sektorn

I diskussionen om ”märket” avses med den konkurrensutsatta sektorn den exportberoende delen av arbetsmarknaden som är utsatt för internationell konkurrens.

Konvertering

Ett vikariat eller en allmän visstidsanställning övergår automatiskt till en tillsvidareanställning efter mer än två års anställning under en femårsperiod.

L

Lockout

Stridsåtgärd som innebär att arbetsgivaren utestänger de anställda från arbetet.

Lokal förhandling

Förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation hos en enskild arbetsgivare. Jämför central förhandling.

Lokal lönebildning

Innebär att lönebildning, löneöversyn och lönesättning sker hos varje arbetsgivare, inte på central nivå.

Lärarnas samverkansråd

SKL tecknar en av sex Huvudöverenskommelser (HÖK) med Lärarnas Samverkansråd som består av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Löneavtal

Avtal som reglerar vilka villkor och principer som gäller för lönerna i sektorn/branschen. På kommunala sektorn är löneavtalet en del av huvudöverenskommelsen (HÖK).

Lönebild

Visar en totalbild över löner hos eller inom en arbetsgivare vid ett givet tillfälle.

Lönebildning

Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. De överenskomna kollektivavtalens innehåll som formar lönebilden, och därmed lönerna, hos en arbetsgivare.

Lönediskriminering

Se osakliga löneskillnader.

Löneglidning

Löneutvecklingen hos arbetsgivaren är högre än de avtalade nivåerna i det centrala kollektivavtal.

Lönekartläggning

I diskrimineringslagen (DiskL) regleras arbetsgivarens skyldighet att göra lönekartläggningar. Syftet är att kartlägga om det förekommer osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Lönekrav

Är en del av de krav som överlämnas från arbetstagarorganisationerna i samband med avtalsförhandlingarna. Se avtalskrav.

Lönepolitik

Arbetsgivarens policy, riktlinjer och strategier som utgör grunden och förutsättningen för lönebilden.

Lönerevision

Se löneöversyn.

Lönesamtal

Samtal mellan chef och medarbetare om kopplingen mellan arbetsresultat och lön.

Lönespridning

Lönespridning är ett mått som visar löneskillnader inom eller mellan olika kategorier av anställda.

Lönestatistik

Sifferunderlag som ger information om lönenivåer, löneutveckling och lönestrukturer.

Lönesättning

Lönesättning är att bestämma lönens nivå för en enskild individ. Det är vid lönesättningen man bestämmer lönen för den enskilda individen eller grupper av individer.

Löneöversyn

Det tillfälle, normalt en gång per år, som arbetsgivare och de fackliga organisationerna utifrån löneavtalet värderar lön och löneökningar för de anställda. Kallas ibland även lönerevision.

M

Medlare

Kallas in när centrala parter är oeniga och det inte går att komma längre i förhandlingarna.

Medling

Försök att ena parter som inte kommer överens med hjälp av medlare. Parterna kan, tillsammans eller enskilt, begära hjälp av medlare om de inte kan komma överens om ett nytt kollektivavtal. Medlarnas uppgift är att försöka få parterna att träffa avtal utan konfliktåtgärder.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet, MI, är en statlig myndighet. MI har tre huvuduppgifter:

att medla i arbetstvister,
att verka för en väl fungerande lönebildning samt
att ansvara för den officiella svenska lönestatistiken.

Märket

Att överenskommelsen inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn fungerar som norm för överenskommelserna på den övriga arbetsmarknaden.

N

Nettolön

Lön efter skatt.

Nyanställningsblockad

Konfliktåtgärd som innebär ett förbud för arbetsgivare att nyanställa.

O

OB-tillägg

Extra tillägg för obekväm arbetstid, till exempel nätter och helger.

Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR)

Offentliganställdas Förhandlingsråd är en sammanslutning av tjänstemannaorganisationer som samverkar i frågor av gemensam karaktär inom det förhandlingsbara området på offentlig sektor. OFR har femton medlemsförbund som tillsammans representerar dryga 552 000 medlemmar inom både det kommunala och statliga området.

OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård

SKL tecknar en av sex huvudöverenskommelser (HÖK) med OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård. Förbundsområdet består av Vårdförbundet och Legitimerade sjukgymnasters riksförbund (LSR).

Omställningsavtal (KOM-KL)

Avtal som ger arbetstagare, som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist, aktivt stöd från Omställningsfonden för att hitta ett nytt arbete och även ekonomiska förmåner under eventuell tid som arbetslös.

Osakliga löneskillnader

Diskriminerande skillnader i löne- och anställningsvillkor, till exempel mellan män och kvinnor som utför arbete som är lika eller likvärdigt.

P

Pacta

Arbetsgivarförbundet för kommunalförbund och företag som vill ha kommunala avtal. Medlemmar i Pacta är bland annat förskolor och skolor, företag inom sjuk- och äldrevård, räddningstjänstförbund, fastighets-, energi, va- och renhållningsföretag och företag inom turism och fritid samt kommun- och regionförbund. Pacta har drygt 500 medlemsföretag. Pactas styrelse utses av SKL.

Prolongeringsavtal

Tillfälligt avtal om förlängning av kollektivavtals giltighetsperiod.

Protokollsanteckning

Anteckningar till framför allt AB och löneavtal som bland annat innehåller skrivningar med vissa tolkningar, anpassningar till yrkesgrupper, partsgemensamma arbetsgrupper, med mera.

R

Reallön

Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling för grupper av anställda.

Reallöneökning/sänkning

Reallöneökning är löneökning minus inflation. En reallöneökning gör att man kan köpa fler varor och tjänster än tidigare. En reallönesänkning gör att man kan köpa färre varor och tjänster än tidigare.

Relativlöner

Förhållanden i lönenivåer mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Resultatlön

Rörlig lönedel som varierar efter resultatet, ofta för en lokal grupp eller enhet. Exempel är provision, bonus och tantiem.

Retroaktivitet

Tillämpningen av beslut som fattas eller avtal som tecknats gäller även bakåt i tiden.

S

Saco

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) är en sammanslutning av 23 arbetstagarorganisationer som tillsammans företräder drygt 600 000 medlemmar med akademisk utbildning.

Sifferlöst avtal

Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar. Löneöversyn sker genom lokal lönebildning.

Sjuklön

Den ersättning enligt lag eller kollektivavtal som arbetsgivaren betalar vid sjukdom till de anställda.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

SKL är en intresse- och arbetsgivarorganisation för kommuner, landsting och regioner. SKL tecknar kollektivavtal med de centrala fackliga organisationerna för drygt en miljon medarbetare. Förbundet är därmed Sveriges största arbetsgivarorganisation som tecknar kollektivavtal om lön och anställningsvillkor.

Skyddsarbete

Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig utför skyddsarbete under en konflikt. Med skyddsarbete avses sådant arbete som krävs för att avveckla den konfliktdrabbade verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller för att förebygga fara för människor eller skada på egendom.

Socialförsäkring

Socialförsäkring är statligt reglerat försäkringssystem som ger ersättning vid till exempel sjukdom, föräldraledighet och pension.

Statistikavtal

Avtal om partsgemensam lönestatistik. Syftet med partsgemensam statistik är att utifrån samma underlag få kännedom om lönenivåer, löneutveckling, lönestruktur och sysselsättning inom avtalsområdet. Ett annat syfte är att förse parterna med ett gemensamt underlag för analyser och beräkningar vid förhandlingar.

Strandning

När förhandlingarna inte längre kommer vidare och parterna begär hjälp av medlare eller när medlarna konstaterar att förhandlingar för tillfället inte är meningsfulla.

Strejk

Stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna inte utför arbete. Se även stridsåtgärd.

Stridsåtgärd

Parterna har rätt att, efter konfliktvarsel, vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från arbetsplatsen (lockout). De anställda kan vägra att arbeta övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ha och göra med ett viss arbetsgivare (blockad) eller strejka.

Stupstock

Tvingande regel som tillämpas om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv är en intresseorganisation som företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.

Sympatiåtgärder

Konfliktåtgärder som vidtas från arbetstagarsidan för att stödja annan arbetstagarorganisation som har vidtagit en lovlig konflikt.

T

Tillsvidareavtal

Överenskommelse som gäller tillsvidare. SKL har ett tillsvidareavtal med Akademikeralliansen sedan 2001. Avtalet diskuteras kontinuerligt men är möjligt att säga upp årligen.

Tillsvidareanställning

Anställning som gäller tillsvidare.

Tidsbegränsad anställning

En anställning som gäller under en begränsad tid.

V

Varsel

Förhandsbesked om åtgärd, till exempel uppsägning eller konflikt. Varsel ska lämnas till motpart inom viss tid innan åtgärden verkställs.

Vikariat

En arbetstagare är anställd en begränsad tid istället för en arbetstagare som är till exempel ledig eller sjuk.

Vild strejk

En strejk som brutit ut trots att arbetsfred råder.

Y

Yrkande

Förhandlingskrav från arbetstagarparten. Jämför avtalskrav och bud.

Ö

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA)

Motsvarar Huvudöverenskommelserna. Pacta tecknar ÖLA med Fastighetsanställdas förbund, SEKO – Facket för Service och Kommunikation och Svenska Transportarbetareförbundet.