Rösträtt till kommunal- och landstingsfullmäktigeval
Svenska medborgare som har fyllt 18 år på valdagen och är folkbokförda i kommunen eller landstinget får rösta i kommunal- och landstingsvalen. Även medborgare från övriga EU-länder, samt Island och Norge får rösta på samma villkor som svenska medborgare. Alla övriga utländska medborgare får rösta om de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.
Valkretsar
Valkretsen är det område som man väljer kandidater för. Indelningen i valkretsar gör att alla delar av ett län eller en kommun blir respresenterade, så att det inte bara är invånare i tätbefolkade områden som blir invalda. Alla landsting/regioner och de största kommunerna är indelade i valkretsar.
På Valmyndighetens webbplats hittar du karta över valkretsarna landsting/regioner, län/kommuner.
Läs mer om valkretsar på Valmyndighetens webbplats (öppnas i nytt fönster)
Valdistrikt
Ett valdistrikt är ett område med röstberättigade som bor runt en vallokal. Varje kommun är indelad i valdistrikt och ett valdistrikt brukar ha mellan 1 000 och 2 000 personer. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige.
Vallokaler
Varje valdistrikt har en vallokal. Valnämnden i kommunen bestämmer vilka lokaler som ska vara vallokaler.
Läs mer om vallokaler (öppnas i nytt fönster)
Röstningslokaler
En lokal där man kan förtidsrösta kallas röstningslokal. Det kan vara kommunhuset, en skola eller ett bibliotek. Från och med den 1 januari 2006 ansvarar kommunerna för all röstning inom den egna kommunen.
Personröstning
Det är inte obligatoriskt, men på varje valsedel finns det en möjlighet att ge en kandidat en särskild personröst. Ett kryss framför kandidatens namn på valsedeln räcker för att avge en personröst. Man får bara personrösta på en kandidat.
Läs mer om personröstning (öppnas i nytt fönster)
Personrösterna används i första hand för att bestämma vilka personer som ska utses för att representera de mandat som varje parti fått i valet. I kommunal- och landstingsvalen måste en kandidat ha fått minst fem procent av partiets röster i valkretsen för att kunna bli invald på personröster. Dessutom måste en person ha fått minst 50 personröster i kommunalvalet och minst 100 röster i landstingsvalet.
Om flera kandidater har fått lika många röster drar man lott om vem som ska få mandatet.
Spärrar
Ett parti måste ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget för att få mandat i landstingsfullmäktige. I mandatfördelningen till kommunfullmäktige finns inga sådana spärrar.
Folkomröstningar
Folkomröstningar i kommuner och landsting är alltid rådgivande. Det är kommunen eller landstinget som beslutar om en folkomröstning ska hållas i kommunen eller länet. Det finns en särskild lag som reglerar kommunala folkomröstningar.
Läs om lagen (länk till Valmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster)
Läs mer om folkomröstningar
Resultat
Efter att riksdagsvalets resultat räknats klart den 19 september, räknas rösterna till kommunfullmäktige och sist rösterna till landstings-/regionfullmäktige. Räkningen av de tre valen beräknas bli klart onsdagen den 29 september.
Partistöd
Det kommunala partistödet är en viktig del av den lokala demokratin. Det är fullmäktige som beslutar om utformningen och nivåerna för partistödet i enlighet med kommunallagen.
Läs mer om kommunalt partistöd
Fördelning av platser i nämnder
Efter valet fördelas platser i styrelser och nämnder. Detta görs enligt specifika regler.
Läs mer om fördelning av platser i nämnder
Nämndemän
En av det nyvalda fullmäktiges uppgifter är att välja nämndemän till domstolarna. Domstolsverket genomför just nu en kampanj för att få fler att intressera sig för detta uppdrag. Mer information finns på domstolsverkets webbplats.
Läs mer om (öppnas i nytt fönster)
Läs mer om
De olika kommunerna och landstingen i SCB:s demokratidatabas (länk till SCB:s webbplats, öppnas i nytt fönster)
Källa: bl.a. Valmyndigheten
