I allmänna val väljs de politiker som sitter i kommun, landstings- eller regionfullmäktige. Efter valet väljer fullmäktige själva sina styrelser och nämnder. Fördelningen av platser i styrelser och nämnder följer valresultatet och precisa regler.
Man väljer både ordinarie ledamöter och ersättare och detta görs var för sig. För att sitta i kommunstyrelsen eller andra nämnder krävs att en person är över 18 år och är folkbokförd i kommunen, landstinget eller regionen. Men det krävs inte att man kandiderat till valet av fullmäktige.
Normalt har valberedningen ett förslag enligt en överenskommelse partierna emellan. Ledamöterna och ersättarna väljs då på det vanliga sättet med majoritetsval. När partierna förhandlar brukar de snegla på vilket resultat ett val enligt lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skulle ge. Lagen har därför också en viss betydelse vid majoritetsval.
Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen (5 kap. 46 § kommunallagen) om proportionellt valsätt. Enligt 2 § i den lagen ska ett val ske proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om den kvoten blir ett ojämnt tal ska den avrundas till närmast högre hela tal. Om valet sker enligt lagen om proportionellt valsätt måste fullmäktige följa de detaljerade regler för förfarandet som finns i lagen.
Läs mer om fördelningsreglerna (pdf-dokument öppnas i nytt fönster)
