StartsidaVi arbetar medDemokrati och styrningDemokratiNyhetsarkiv 310 valen år 2010Fler borgerliga än vänsterstyren i kommunerna

Fler borgerliga än vänsterstyren i kommunerna

När 285 av 290 kommuner är klara med vilka som ska styra kommunen, är antalet borgerliga alliansstyren i kommunerna är fortfarande klart fler än antalet vänsterstyren. Men antalet vänsterstyren har ökat från 92 till 110 samtidigt som de alliansstyrena minskat från 157 till 137. Även de blocköverskridande styrena har minskat, från 41 till 38.

Antalet borgerliga alliansstyren i kommunerna är fortfarande klart fler än antalet vänsterstyren. Men antalet vänsterstyren har ökat från 92 till 110 samtidigt som de alliansstyrena minskat från 157 till 137. Även de blocköverskridande styrena har minskat, från 41 till 38. I fem kommuner har man inte slutfört diskussionerna om nytt styre alternativt avvaktar eventuellt omval.

I 79 kommuner har makten skiftat från en typ av styre till ett annat. Skiftena går i olika riktningar men har resulterat i 36 nya vänsterstyren, 23 alliansstyren och 20 blocköverskridande styren. Antalet kommuner som styrs av en minoritet har ökat från 32 till 39. Av dessa är 20 alliansstyren, 17 vänsterstyren och två blocköverskridande styren. I mellan 10-15 av dessa kommuner bedöms sverigedemokraterna kunna spela en vägmästarroll.

Miljöpartiet har fått plats i 96 styren jämfört med 54 styren efter förra valet. Av dessa är 54 procent vänsterstyren, 33 procent alliansstyren och 14 procent blocköverskridande styren. Lokala partier har fått plats i 36 styren jämfört med 42 efter förra valet, i 20 alliansstyren, 11 vänsterstyren och 5 blocköverskridande styren.

I kommunvalet ökade tre partier, moderaterna, miljöpartiet och sverigedemokraterna, antalet mandat. Av dessa är det enbart miljöpartiet som kunnat dra nytta av sina valframgångar genom att ta plats i betydligt fler styren än tidigare. Samtidigt har socialdemokraterna trots att man gick tillbaka kraftigt lyckats ta makten i fler kommuner. Vi kan också notera att det tagit lång tid att skapa styren i många kommuner och att frågan om hur styret ska se ut ännu inte är löst överallt.

Kartan är uppdaterad 2010-12-10

 

 

Alliansstyren

Vänsterstyren

Blocköverskridande styren

Totalt

Styren 2010

137 (48 procent)

110 (39 procent)

38 (13 procent)

285 

Styren 2006

157 (57 procent)

92 (32 procent)

41 (14 procent)

290

Maktskiften 2010

23

36

20

 79

Maktskiften 2006

66

15

20

101

Minoritetsstyren 2010

20

17

 2

 39

Minoritetsstyren 2006

12

15

 5

 32

Miljöpartiet ingår i styre 2010

32 (33 procent)

51 (54 procent)

13 (14 procent)

 96

Miljöpartiet ingår i styre 2006

20 (37 procent)

24 (44 procent)

10 (19 procent)

 54

Lokalt parti ingår i styre 2010

20 (56 procent)

11 (31 procent)

 5 (14 procent)

 36

Lokalt parti ingår i styre 2006

30 (71 procent)

 7 (17 procent)

 5 (12 procent)

 42

 Definitioner:

Med ett borgerligt styre (alliansstyre) avses ett styre där ett eller flera av de fyra borgerliga riksdagspartierna ingår, men inte s eller v.

Med ett vänsterstyre avses ett styre där s och/eller v ingår, men inget av de fyra borgerliga riksdagspartierna.

Med ett blocköverskridande styre avses ett styre där minst ett borgerligt och s eller v ingår.

Det betyder att mp kan ingå såväl borgerligt, vänster- eller blocköverskridande styre. Samma sak gäller för lokala partier.

Ett maktskifte anses föreligga när ett av de tre formerna av styren ovan övergår i ett annat styre. Det handlar alltså inte enbart om skiften mellan borgerligt styre och vänsterstyre utan även övergång till och från ett blocköverskridande styre. Ett maktskifte anses också föreligga vid en radikal förändring av partiuppsättningen trots att formen av styre är densamma som tidigare.

Löpande uppdateringar av aktuell maktfördelning och styren i kommuner och landsting

För mer information: Lotta Liedberg, handläggare på avdelningen för demokrati och styrning, tfn: 08-452 76 66, e-post: lotta.liedberg@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01