Studien är genomförd av Anna Bendz vid centrum för forskning om offentlig sektor (Cefos) vid Göteborgs Universitet och bygger på frågor i en enkätundersökning som besvarats av omkring 3700 invånare i Västsverige där 18 kommuner fick ny majoritet efter 2006 års val.
De allra flesta svenskar anser inte att det skett någon förändring efter 2006 års kommunalval. Hela 81 procent tycker att det löper på ungefär som vanligt i kommunen.
Att det ändå innebär en viss skillnad med nytt politiskt styre blir dock tydligt när man jämför svaren från dem som bor i en kommun som haft ett maktskifte med en som har kvar samma politiska ledning. Här upplever nästan en dubbelt så stor andel av de svarande att det faktiskt skett en förändring (29 procent jämfört med 16 procent) i kommunalpolitiken.
– Det är tydligt att medborgare ser att politiska maktskiften spelar roll, säger Bo Per Larsson, biträdande sektionschef på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL.
I studien konstateras också att uppfattningen om förändring skiljer sig åt mellan olika grupper bland svarspersonerna i kommuner med maktskifte. De som arbetar inom den kommunala sektorn och de som placerar sig åt vänster på den politiska skalan, anser att politiken har förändrats i större utsträckning än andra. Även de som försökt påverka politiken i sin kommun och som är intresserade av kommunpolitik anser i större utsträckning att politiken förändrats.
– De allmänna valen handlar om att påverka vilken politik som ska föras under kommande mandatperiod och att utkräva ansvar för den politik som förts. Det gäller såväl riksdagsval som valen till landstings- och kommunfullmäktige. Därför är det glädjande när medborgare uppfattar att maktskiften leder till förändringar i politiken, säger Bo Per Larsson.
Läs mer på Cefos webbplats
För mer information: Bo Per Larsson, biträdande sektionschef på avdelningen för ekonomi och styrning, tfn: 08-452 79 19, e-post: boper.larsson@skl.se
Pressjour: 08-452 71 01
