– Sjukvårdens komplexitet ökar hela tiden. Så om sjukvårdssystemet ska upprätthålla en hög kvalitet innebär det en risk att ha 21 sjukvårdshuvudmän.
Större befolkningsunderlag
Hälso- och sjukvården kan delas upp i närsjukvård, specialiserad sjukvård och högspecialiserad vård, där närsjukvården står för cirka 30 procent av landstingets resurser. Men det är den specialiserade sjukvården, det vill säga sjukhusvård inklusive akutvård och öppen specialistvård, som står för ungefär hälften av landstingens ekonomi.
Det är också här som de största behoven av strukturförändringar finns, enligt Göran Stiernstedt, bland annat till följd av ökad komplexitet, subspecialisering och större volymer. Det krävs helt enkelt ett större befolkningsunderlag för att uppnå både bibehållen kvalitet och kostnadseffektivitet inom denna typ av sjukvård.
Vård för arbetspendlare
– En annan faktor som har betydelse för både närsjukvård och den specialiserade vården är att det inom vissa områden sker en stor arbetspendling över landstingsgränserna, säger Göran Stiernstedt, och det är viktigt att människor kan söka vård både där man bor och där man arbetar. Idag innebär det administrativt krångel, vilket leder till bekymmer i vardagen.
– Valfrihet är alltså inte helt friktionsfritt, men i större regioner som någorlunda överensstämmer med arbetsmarknaden, där kan man välja ganska fritt och även få specialistvård inom regionen.
Samordning av högspecialiserad vård
Högst upp i sjukvårdspyramiden hittar vi den högspecialiserade vården, som utförs på landets universitets- och regionsjukhus. Denna vårdform omfattar drygt fem procent av landstingets resurser. Här ligger den framtida utmaningen i att åstadkomma en nationell samordning, som enligt Göran Stiernstedt naturligtvis underlättas av färre regioner än dagens 21 landsting.
– Motorerna för forskning och utveckling är universitetssjukhusen och de medicinska fakulteterna, men forskning, kunskapsstyrning, bland annat snabb introduktion av nya metoder och läkemedel, kräver en stor organisation som bas.
Sjukvård del av tillväxt
En fråga är då vilka effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar som kan göras med en annan regionindelning?
– Jag tror man ska vara försiktig med att prata om stora kostnadsbesparingar, säger Göran Stiernstedt, däremot tror jag att kvalitetsvinsterna blir större.
– Men jag tycker man måste lyfta blicken, fortsätter han, större regioner behövs av många andra skäl, bland annat för ökad ekonomisk tillväxt och utveckling av näringslivet. Hälso- och sjukvården är också den en viktig del av tillväxten, konstaterar Göran Stiernstedt och tar som exempel bioteknik, ett utvecklingsområde av betydelse för den framtida näringslivsutvecklingen.
