Ett genomtänkt arbete med konkurrensutsättning och upphandling av välfärdstjänster kräver att även medborgarna engageras. Utan uppföljning blir det omöjligt att genomföra en återkoppling och en fortsatt konkurrensutsättning.
En följd av att medborgarna blir en del i processen är att många politiker upplever det som att de genom detta arbetssätt blir tydligare företrädare för medborgarna - jämfört med att tidigare främst företrätt personal och verksamhet. Det blir mer naturligt med målstyrning och mindre intressant att detaljstyra verksamheterna.
De driftformer, samarbeten och köp av tjänster som en kommun eller landsting/region kan välja på är:
Offentlig regi:
- Offentlig regi
- Offentlig regi genom gemensam nämnd
- Kommunalförbund
- Helägt eller delägt kommunalt företag (bolag, stiftelser, ekonomiska föreningar)
- Finansiella samordningsförbund
Upphandlad verksamhet:
- Lag om valfrihetssystem (se relaterade länkar)
- Lagen om offentlig upphandling (se relaterade länkar)
- Lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (se relaterade länkar)
- Tjänstekoncession
Enskild bidragsfinansierad verksamhet:
- Friskolor
- Enskilda förskolor
Offentlig regi
Verksamheten drivs i offentlig egen regi i förvaltningsform. Kommunen eller landstinget/regionen styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten ofta via en nämnd, och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna. Drift i egen regi dominerar inom många delar av den kommunala verksamheten, inte minst inom de så kallade mjuka verksamheterna som äldre- och handikappomsorg och individ- och familjeomsorg.
Offentlig regi genom gemensam nämnd
Respektive fullmäktigeförsamling väljer ledamöter till den gemensamma nämnden. Någon av kommunerna eller landstingen/regionerna är då värd för den gemensamma nämnden. Gemensam nämnd förekommer inom många verksamhetsområden, det finns exempel på att landsting och kommuner bildar gemensam nämnd för vår och omsorg inom ett visst geografiskt område.
Kommunalförbund
Kommunalförbund finns inom de flesta kommunala verksamhetsområden med en tyngdpunkt på räddningstjänstförbund. Varje förbundsmedlem skall vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot. I ett kommunalförbund utser respektive fullmäktigeförsamling ledamöter till en gemensam beslutande församling. Styrningen av verksamheten sker genom kommunalförbundsfullmäktige och de organ som förbundet svarar för. Även de försök med ökad regional samverkan som genomförs på många håll i landet, där landsting tillsammans med kommunerna i en region tar över ansvaret för vissa verksamheter genom regionala samverkansorgan, är i grunden kommunalförbund. Det gäller t. ex driften av gymnasieskolor och regionala utvecklingsfrågor.
Kommunalförbund och Gemensam nämnd
Kommunala företag (helägda eller delägda)
Kommunal verksamhet drivs som ett företag i form av t.ex. aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv. Bolagsordningen är det som reglerar verksamheten. Utöver detta finns ingen möjlighet för kommunen eller landstinget att gå in i verksamheten och styra. Ett kommunalt företag får ett tydligare resultatansvar och kan till skillnad från en förvaltning inte gå med förlust utan att det får omedelbara konsekvenser. Kommunala bostadsföretag drivs oftast som ett kommunalt aktiebolag. Förutom fastighetsförvaltning är kommunalteknik och kommunikationer dominerande inom företagsformen. Kommunala företag är egna juridiska personer som ingår i kommunkoncernen.
Finansiella samordningsförbund
Försöken att samla samhällets resurser med inriktning på rehabilitering har under ett antal år skett som försöksverksamhet. Det finns en särskild lag om finansiell samordning som beskriver hur kommuner, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa kan samverka i ett gemensamt organ, finansiellt samordningsförbund.
Finansiella samordningsförbund
Upphandlad verksamhet
Verksamhet som på uppdrag av kommunen eller landstinget mot en ekonomisk ersättning ska upphandlas. Det är förfrågningsunderlaget och det kontrakt som upprättas med utföraren som ligger till grund för hur verksamheten drivs. Den som vinner upphandlingen kan vara en privat aktör, t.ex. privat aktiebolag, ideell organisation eller kooperativ. Även om kommunen eller landstinget upphandlar en verksamhet ligger ansvaret kvar, och man är fortfarande huvudman och skyldig att se till att medborgaren/brukaren får den tjänst han eller hon kan förvänta sig. Uppföljning ska ske enligt det kontrakt som upprättats och förfrågningsunderlaget.
Så här arbetar vi inom SKL med området upphandling
Tjänstekoncession
Med tjänstekoncession menas ett offentligt kontrakt där ersättning för tjänsterna utgår i form av en rätt att utnyttja tjänsterna, eller en blandning av det och betalning, om t.ex. driften av ett befintligt badhus. Ett av kännetecknen för en koncession är att leverantören tar en uppenbar risk. Leverantören är oftast beroende av de intäkter som erhålls från användarna.
Enskild bidragsfinansierad verksamhet
En verksamhet kan i vissa fall få bidrag till finansiering av sin verksamhet. Det finns då inget uppdrag från kommunen och det offentliga påverkar genom att ibland bevilja tillstånd och utöva tillsyn samt att sätta upp bidragsregler. Exempel på detta är friskolor som regleras enligt skollagen och som om de får tillstånd av skolinspektionen har rätt till kommunala bidrag. Samma gäller för enskilda förskolor men då är det kommunen som är tillståndsgivare. Generella bidrag kan också utgå till olika föreningar.
Enskild barnomsorg och skola
