Lagarna, utjämningssystemet och förbundet

Detta verksamhetsområde tar allmer av kommunernas resurser, samtidigt som kommunerna har minst möjlighet att påverka kostnaderna.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har en avgörande betydelse för den enskildes möjligheter att vara fullt delaktig i samhället, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Kostnaderna för LSS-verksamheten är, trots det införda utjämningssystemet, ojämnt fördelade mellan kommunerna. Därför ser förutsättningarna att bedriva bra LSS-verksamhet väldigt olika ut i landet.

Sveriges Kommuner och Landsting menar att en statlig finansiering skulle skapa mera rättvisa förutsättningar för att bedriva bra LSS-verksamhet. Med en statlig finansiering skulle LSS-verksamheten undantas från de nödvändiga prioriteringar som ständigt sker i kommunerna.

Över 100 procents ökning sen starten

Sedan reformen infördes har kostnaderna för LSS ökat med 138 procent, utan att kommunerna fått några nya resurser från staten för detta. Det gör det svårt för kommunerna att leva upp till lagens intentioner. Sveriges Kommuner och Landsting ifrågasätter inte att LSS-verksamhet kostar pengar, eller storleken på kostnaden. Förbundet menar dock att LSS ska finansieras av staten.

Det är en grundläggande princip i relationerna mellan staten och kommunerna att den som beslutar om en reform också ska betala kostnaderna för reformen. Det har formulerats i den s.k. finansieringsprincipen.

Länk till vår sida om finansieringsprincipen