|
A är den avgiftsbestämda delen av pensionsrätterna. En bestämd procentandel av lönen, 4 procent 2007, betalas ut till den förvaltare som den anställde valt. Arbetsgivarens kostnad utgörs av denna utbetalning, pensionen är därmed färdigbetald från arbetsgivarens synvinkel.
B är den förmånsbestämda pensionsrätt som tjänas in på löner över 7,5 inkomstbasbelopp. Arbetsgivaren sätter av pengar i balansräkningen för denna pensionsrätt, därmed påverkas resultaträkningen av årets nyintjänade pensioner. |
 |
C är pensionsrätten som tjänades in före 1998 och som redovisas som en ansvarsförbindelse (i de allra flesta kommuner och landsting). Ansvarsförbindelsens storlek påverkas av årets värdesäkring (+) och årets utbetalningar till pensionärer (–). Eftersom redovisningen av dessa pensioner sker utanför balansräkningen påverkas kostnaderna inte av värdesäkringen utan utgörs endast av de faktiska pensionsutbetalningarna. På alla pensionskostnader tillkommer dessutom löneskatt på 24,26 procent.
Det nya pensionsavtalet som började gälla 2006 påverkar kostnaderna på flera olika sätt. Då ändrades inkomstgränsen för rätten till förmånsbestämd pension från tidigare 7,5 förhöjda prisbasbelopp till 7,5 inkomstbasbelopp. Den höjda inkomstgränsen betyder att kostnaden för den förmånsbestämda pensionen i stort sett faller bort detta år hos kommunerna och blir betydligt lägre hos landstingen. Vidare fasas andra avtalsförändringar in efter hand. Bland annat höjs storleken på den avgiftsbestämda pensionen successivt under åren 2007–2010, vilket genererar kostnadsökningar dessa år.
Det pågår en översyn av modellen för pensionsskuldsberäkning där bland annat de försäkringstekniska antagandena vad gäller kalkylränta och dödlighetsantaganden ses över. Kalkylräntan påverkar beräkningen av nuvärdet av alla framtida pensionsutbetalningar. En sänkt kalkylränta innebär att den beräknade skulden omedelbart ökar. Det år som detta genomförs påverkas resultatet negativt i motsvarande grad för den del av pensionsskulden som redovisas på balansräkningen. Hösten 2006 sänktes kalkylräntan från 3 till 2,5 procent. Sänkningen föranledde en skuldökning 2006 på nästan 10 procent. Denna effekt är kortsiktig, på lång sikt motverkas detta av att de årliga uppräkningarna av skulden (som styrs av kalkylräntan) blir lägre. Totalt sett ska samma pensioner betalas ut.
Kostnaden för den förmånsbestämda pensionen (och pensioner intjänade före 1998) bestäms också av hur länge förmånstagaren lever och ska ha sin pension. Den förväntade livslängden har ökat sedan de nuvarande antagandena fastställdes, det innebär att kostnaderna blir större än beräknat och att skulden behöver räknas upp.
Läs mer i "Ekonomirapporten. November 2006". Där finns även figuren ovan att ladda ner som OH-bild.
