StartsidaVi arbetar medEU och internationelltEU påverkarEU - vård, omsorg, folhälsaVad har EU med vård och omsorg att göra?EU-samarbeteEU hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård (inklusive tandvård)

En person bosatt i Sverige som blir sjuk eller råkar ut för en olycka när han eller hon reser i EU-/EES-land eller Schweiz har rätt till akut vård i dessa länder vid offentliga sjukvårdsinrättning. Genom beslut i Regeringsrätten har personer bosatta i Sverige dessutom under vissa förutsättningar rätt till ersättning i efterhand för planerad vård i andra EU-/EES-länder. Regeringsrätten grundar sina domar på flera rättsfall i EG-domstolen.

EG-domstolen har, utifrån sin tolkning av EU:s fördrag, slagit fast att patienter har rätt att få sin kostnader täckta i efterhand för planerad vård i annat medlemsland. En förutsättning är att det rör sig om sådan vård som omfattas av hemlandets sjukvårdsförsäkring.

I fråga om sjukvård eller tandvård som tillhandahålls utanför sjukhus har medlemsländerna inte rätt att ställa krav på förhandsbesked. För vård på sjukhus har EG-domstolen dock godkänt att medlemsländerna har system för förhandsbesked, dvs. att patienter får resa utomlands för vård endast efter tillstånd från den egna staten eller försäkringskassan. Sådana tillstånd måste dock beviljas om patienten inte kan få vården eller minst lika effektiv vård i skälig tid i det egna medlemslandet.

Sverige tillämpar inte något sådant system med förhandsbesked. För person bosatt i Sverige gäller att Försäkringskassan ersätter kostnader för planerad vård i annat EU-/EES-land under förutsättning att det rör sig om sådan vård som ges inom ramen för den allmänt finansierade vården i Sverige. Försäkringskassan ersätter patienten i efterhand och denne betalar endast sådana kostnader som han eller hon skulle ha betalat i Sverige. De ännu relativt få svenskar som utnyttjar möjligheten att få planerad vård utomlands åker till övervägande del för att få tandvård.

EU-kommissionen presenterade den i juli 2008 ett förslag till direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Syftet var att tydliggöra vilka bestämmelser som gäller vid planerad vård i annat medlemsland. SKL:s styrelse antog den 29 augusti 2008 ett yttrande över förslaget.

Direktivförslaget behandlades därefter i Europaparlamentet och Ministerrådet, som före jul 2010 lyckades uppnå en kompromiss som Parlamentet och Rådet antog i början av 2011. Det nya direktivet (2011/24/EU) trädde i kraft i april 2011 och ska vara implementerat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober 2013.

Socialdepartementet presenterade den 26 mars 2012 i departements-skrivelsen "Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag" (Ds 2012:6) ett förslag till hur patientrörlighetsdirektivet ska införlivas i svensk lagstiftning. I skrivelsen, som är ute på remiss fram till den 20 juni 2012, föreslås en ny lag om ersättning för vissa vårdkostnader som uppkommit vid vård i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I lagen anges bl.a. villkor för rätt till ersättning samt hur ersättningens storlek ska bestämmas. I skrivelsen föreslås även en ny lag om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för den gränsöverskridande vården. De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2013.

Sedan tidigare finns en EU-förordning om samordning av nationella trygghetssystem som bl.a. reglerar vilket land som ska stå för arbetstagares vård- och omsorgskostnader vid arbete i annat medlemsland. Med stöd av denna förordning kan Försäkringskassan lämna förhandstillstånd för planerad vård i ett annat EU/EES-land eller Schweiz.

EU-kommissionen presenterade i december 2008 en grönbok om hälso- och sjukvårdspersonal i Europa som var föremål för öppet samråd under vintern 2008-2009. SKL:s styrelse antog den 20 mars 2009 ett yttrande över grönboken.