Övervikt och diabetes ökar starkt i hela världen, vilket ger upphov till bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar. Hälso- och sjukvården möter denna utmaning huvudsakligen med läkemedel i förebyggande syfte. Detta har dock begränsad effekt och kostar mycket. Däremot finns det evidens att livsstilsförändringar, bl.a. ökad fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan.
Landstingen arbetar sedan början på 2000-talet med FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) utifrån lokala och regionala förutsättningar och i många fall utifrån politiska beslut. Fokus på arbetet ligger i mötet med patienterna, metodutveckling, kompetensutveckling och samverkan med andra intressenter, ex idrottsrörelsen.
FaR (Fysisk aktivitet på recept) innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. Det innebär att man tar upp anamnes, ger ordination på en receptblankett samt följer upp behandlingsresultatet.
Landstingens läkemedelskommittéer har också vid ett flertal tillfällen uppmärksammat att livsstilsåtgärder i form av rökstopp, ökat fysisk aktivitet, viktminskning, koständringar, stresshantering och minskning av högt alkoholintag många gånger utgör basen för all behandling.
En kartläggning från socialstyrelsen 2005 visar att i fjorton landsting/regioner omnämns fysisk aktivitet i övergripande styrdokument och på knappt hälften av landets vårdcentraler finns rutiner och program för fysisk aktivitet.
Under 2007 har 24 team från primärvård och slutenvård i ett genombrottsprojekt arbetade med att införa fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling i ordinarie verksamhet. Samtliga team har markant ökat sin förskrivning av FaR (Fysisk aktivitet på Recept).
