Att förebygga sjukdom och främja hälsa har alltid varit viktiga i den svenska hälso- och sjukvården. Den 1 januari 2010 blir landstingen skyldiga att införa vårdvalssystem. Medborgarna får rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Inom sitt kommunala självstyre genomför landstingen och regionerna på olika sätt sin egen vårdvalsmodell. Denna rapport redovisar hur landstingen vid införande av vårdval i primärvård beskriver det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Aspekter som belyses är formuleringar om uppdrag, mål, uppföljning och ersättning.
Hos samtliga landsting/regioner finns hälsofrämjande och förebyggande arbete i uppdragsbeskrivningar för vårdval i primärvård. Det är skillnad på omfattningen av hur det hälsofrämjande perspektivet beskrivs. Åtagandet inom hälsofrämjande och förebyggande är dels ett generellt åtagande men och dels ges uppdrag om det individinriktade arbetet och då främst med avseende på levnadsvanor. En uppgift där det ibland formuleras som bör och ibland som ska är att delta i det befolkningsinriktade folkhälsoarbete i samverkan med kommuner och andra aktörer.
Målbeskrivningar om hälsofrämjande arbete är ofta svåra att skilja från uppdragsbeskrivningen. Målet beskrivs i form av något landstingen ska göra.
Den vanligaste uppföljningsparametern i vårdvalsmodellen är livsstilsvanorna i form av aktivitet. Vårdgivaren har utfört någon handling, erbjudit råd och stöd, dokumenterat aktivitet. Uppföljningen kan vara angivet som andel av alla besök eller andel av utvalda målgrupper. Några få landsting följer upp med resultat av insatt aktivitet och exempel ges på uppföljning av samverkan med andra parter i lokalsamhället.
Ersättningssystemen är, precis som vårdvalsmodellerna, olika utformade. I basuppdraget och därmed också i basersättningen ingår hälsofrämjande och förebyggande insatser som ett av flera områden. Den målrelaterade ersättningen utgår ofta från vad som har gjorts och dokumenterats, ex erbjudit rökslutarstöd och skrivit Fysisk aktivitet på recept (FaR).
Den här rapporten är en ögonblicksbild och visar på att landstingen/regionerna tar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på allvar. För att få en djupare förståelse för hur arbetet genomförs skulle en grundligare analys av några landsting behöva göras. Positivt är att några avtal/överenskommelser följs upp avseende resultat för insatta åtgärder och den utvecklingen kommer Sveriges Kommuner och Landsting att noga följa.
