Vill du veta mer - ta kontakt med någon av kommunstrategerna
Den 6-7 september 2010 besökte nätverket Bryssel med syfte att studera hur EU, Sverige och min kommun hänger ihop. Resan gav ökad kunskap om EU och folkhälsa, vi såg sammanhang och påverkansmöjligheter och inte minst ökade den gemensamma kunskapen. Vi studerade hur EU fungerar med sina organisationer. Vi besökte EU parlamentet, EU kommissionen, COR – regionkommittén, Sveriges permanenta representation, SKL kontoret, West Sweden kontoret och nätverket Eurohealthnet.
Dagarna i februari 2010 innehöll två teman. Det första var psykisk hälsa hos barn och unga. Barnombudsmannen Fredrik Malmborg satte oss på spåret med en aktuell spaning. Därefter följde presentation och uppdatering av aktuella nationella satsningar. Det andra temat var folkhälsodata och folkhälsorapportering. Hur mäter vi den jämlika hälsan idag och imorgon? Vilka folkhälsodata behöver vi och går de att påverka. Saknar vi data från några områden? Professor Urban Janlert delade med sig av sin kunskap och sina tankar.
Nätverksträffen i september 2009 inleddes med en presentation av rapporten om öppna jämförelser inom folkhälsoområdet. Rapporten lanseras i oktober 2009 och nätverket diskuterade hur de kan använda den på den egna arenan. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut redogjorde för folkhälsorapporten respektive den folkhälsopolitiska rapporten. Nästa tema handlade om forskning, från praktik till kunskap, i kommunerna därefter följde ett pass med diskussion om den ojämlika hälsan och hur den egna kommunen kan arbeta proaktivt med dessa frågor. Ungdomsstyrelsen stod för omvärldsspaningen och SKL bistod med en bild av den ekonomiska situationen - kris och panik - möjligheter.
Den fjärde träffen i januari 2009 hade flera teman. På spaning mot framtiden -strategi för tillväxt och folkhälsa. Spaningen visade på trender, hot, utmaningar och demografiska aspekter. Exempel på strategidokument från respektive kommun diskuterades. Metoder och verktyg som HKB och styrkort presenterades samt en diskussion om hur vi får det att fungera i praktiken. En rapport om hur några landsting har arbetat med hur användbarhet av data och rapporter fungerar i praktiken, civila samhällets betydelse för folkhälsan, vad är evidens och slutligen en sammanfattning av vad som är på gång inom folkhälsoarbete nationellt.
Ett tema vid den tredje träffen var utbildning/fortbildning. För att jobba med folkhälsofrågor på ett strategiskt plan i kommunen hade följande utbildningsinsatser/fortbildning identifierats. Utbildning anpassad för politiken, utbildning/fortbildning för att öka förståelsen för folkhälsofrågor hos fler tjänstemän och samverkanspartner samt grundutbildning och fortbildning för folkhälsostrateger.
Den internationella betydelsen och påverkan på kommunernas folkhälsoarbete speglades via en presentation av EUs hälsoprogram, Regionkommittén (COR) och Sveriges Kommuner och Landstings roll som sekretariat till de svenska delegaterna samt WHOs arbete med NCD (Non Communicable Diseases)
Vid andra träffen presenterade socialdepartementet folkhälsopropositionen - En ny folkhälsopolitik. På SKL pågår arbete med öppna jämförelser. Avsikten är att redovisa jämförelser för resultat inom olika områden mellan kommuner och mellan landsting. Ett av områdena är folkhälsa.
Första träffen i januari 2008 var en upptakt för nätverket där framtida arbetsformer diskuterades. SKL presenterade förbundets roll och uppdrag i folkhälsoarbetet. där och deltagarna och SKL presenterade sig för varandra. Samtliga deltagare berättade om sitt mandat att arbeta med folkhälsoarbete samt förväntningar på nätverket. Några av dessa är att nätverket ska hålla sig på en strategisk nivå, utveckla samverkan och göra avgränsningar, vara en mötesplats som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och personlig stimulans, förbättra kontakten mellan kommunerna och SKL i strategiska folkhälsofrågor samt överföra kunskaper om erfarenheter av framgångsrika verktyg för strategiskt folkhälsoarbete.
