Förändrade levnadsvanor är en förklaring. Barns matvanor har förbättrats och bland ungdomar i årskurs 9 minskar andelen rökare liksom alkoholkonsumtionen och användningen av narkotika. Andelen äldre som uppfattar sitt hälsotillstånd som gott har ökat och de flesta som går i pension idag kan se fram mot många relativt friska levnadsår. Kommunerna och landstingen spelar en stor roll i denna utveckling. Bakom den goda hälsoutvecklingen finns inte enbart en bra hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete, utan den generella välfärdspolitiken spelar en mycket viktig roll för utvecklingen med till exempel en bra skola, god fysisk planering och så vidare.
Trots detta finns det data som oroar. Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och särskilt bland yngre kvinnor. Andelen självmordsförsök ökar bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest eller depression. Att arbeta med dessa frågor är mycket angeläget och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse antog i slutet av november ett positionspapper för förbundets arbete angående barn och ungas psykiska hälsa. Det innehåller bl a 16 ställningstaganden om allt ifrån hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser till insatser för att möta psykisk ohälsa samt minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder.
En annan satsning är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotstudie för förändringsarbete avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet är att barns och ungdomars psykiska hälsa skall mötas med en helhet. Projektet ska ta fram och utveckla praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder för exempelvis skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Hälsan är ojämlikt fördelad. Det finns många exempel i folkhälsorapporten, som att hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade, att rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning samt att 15 procent av alla ensamstående kvinnor med små barn har utsatts för våld i hemmet.
Sveriges Kommuner och Landsting kommer i veckan att publicera en kunskapsöversikt "Vård på (o)lika villkor" om sociala skillnader inom hälso- och sjukvården för att ge underlag för diskussioner och förbättringsarbete. Frågan uppmärksammas också inom arbetet med Öppna jämförelser. För att ge medlemmarna stöd i deras kvinnofrids- och jämställdhetsarbete presenterar SKL den 8:e maj också resultaten av en kartläggning av kommuner, landstings och regioners arbete mot mäns våld mot kvinnor.
Kontakt: Karin Berensson, e-post: karin.berensson@skl.se
