I avhandlingen Factors for Successful Improvement of Swedish Healthcare inom ämnesområdet medicinsk lednings, organisations och innovationskunskap från Medical Management Centre, Karolinska institutet presenteras en empiriskt testad modell för att bedöma chanserna att lyckas med förändringsarbete. Modellen identifierar 80% av de förbättringsinitiativ som lyckas och 75% av dem som misslyckas.
Baserat på modellen för lyckat förbättringsarbete presenteras en enkät som besvarats av hälften av alla klinik- och vårdcentralschefer. Ur svaren framträder en förbättrings strategi som tar sin utgångspunkt i personalens behov av förändring snarare än patienternas. Jämförande data eller andra utifrån kommande källor till förändring är inte så viktiga. Ledarna anser att strategin går i linje med organisationens behov och värderingar utan att skapa konflikter bland personalen. Resultaten anses mycket positiva men få har data för att styrka ett sådant påstående. Denna strategi benämns den interna samarbetsstrategin. Detta är en generell strategi som redovisar den stora trenden i svensk hälso- och sjukvård. Detta betyder att det finns ett antal undantag från den redovisade bilden.
För att lära mer om vilka strategier de som arbetar framgångsrikt med förbättringsarbete har, stratifierades data materialet i två grupper, baserat på modellen för framgångsrik förbättring. På så sätt kan den interna samarbetsstrategin jämföras mot den strategi som organisationer med mycket god förmåga att lyckas med förändringsarbete har. I denna jämförelse framkommer att det finns en annan förändringsstrategi hos de organisationer som har god förmåga att lyckas med förbättringsarbete. Strategin präglas ffa av att vara uppgiftsorienterad, patientcentrerad och data underbyggd. Denna strategi kallas patientcentrerad uppgiftsorientering.
Slutligen konstateras att även bland dem som anser sig skapa de bästa resultaten genom sitt förbättringsarbete anser en majoritet att förbättringsarbetet står i konflikt med det dagliga arbetet samt att det är svårt att applicera metoder och verktyg i praktiken. Detta pekar på att det finns ett stort behov av kompetenshöjande insatser avseende tillämpningen av förbättringskunskap i praktiken.
Baserat på de empiriska fynden avslutas avhandlingen med att presentera fem viktiga principer för ledare som vill utveckla strategin för patientcentrerad uppgiftsorientering.
- Organisera stöd för patientcentrerade uppgiftsorienterade strategin, fokusera på gränssnittet där patienter, professioner och teknik möts i vardagen
- Minimera risker i förändringsarbete genom att lokalt anpassa och testa förbättringsidéer
- Skapa uppföljningssystem, med tydliga mål som baserar sig på data som beskriver de resultat som skapas i mötet samspelet mellan patienter, professioner och teknik
- Skapa arenor för organisationsgenomgripande strategiska diskussioner och beslut, t ex om uppföljningssystemens användning och innehåll
- Skapa miljöer för ledningsgrupper (och ledare) att lära sig tillämpningen av från tillämpningen av dessa strategier i praktiken.
Kontaktperson: Jesper Olsson, tfn 08-452 76 77, e-post: jesper.olsson@skl.se
