En arbetsgrupp tillsattes i samband med 2008 års överenskommelse om statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånerna. I arbetsgruppen ingår representanter från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL och landstingen. Gruppen har haft i uppdrag att ta fram förslag för att effektivisera den långsiktiga läkemedelsanvändningen. Samtliga förslag och analyser i handlingsplanen är arbetsgruppens egna. Nedan presenteras några av arbetsgruppens förslag.
Bättre uppföljning
Förutsättningarna för staten och landstingen att följa upp, utvärdera och styra läkemedelsanvändningen skulle öka väsentligt om landstingen fick tillgång till läkemedelsdata på individnivå. Arbetsgruppen föreslår därför att krypterad individdata överförs till landstingen i enlighet med förslaget i betänkandet Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48).
Utökat uppdrag för TLV
TLV har av arbetsgruppen fått ett uppdrag att utifrån läkemedelsbolagens hälsoekonomiska underlag belysa hur de samhällsekonomiska kostnaderna och vinsterna fördelas på landsting, kommun, stat och patient. Av de 250 ansökningar för nya läkemedel som TLV beslutat om mellan åren 2003-2008 var 5 % utformade så att det gick att identifiera kostnader för den statliga och kommunala sektorn. Dessa relativt få läkemedel har dock drivit på kostnadsökningarna i en betydande omfattning de senaste åren.
Med utgångspunkt från resultaten i TLV:s rapport anser arbetsgruppen att TLV ska belysa orsakerna till varför så få ansökningar innehåller en samhällsekonomisk ansats. Dessutom bör TLV årligen ta fram en rapport som belyser de beräknade effekterna av de prisbeslut som fattats under året, samt följa upp tidigare fattade beslut för läkemedel som står för en betydande andel av kostnadsökningen under året.
TLV bör vidare ges i uppdrag att värdera alla läkemedel ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, oavsett om de är anpassade för öppen eller sluten vård. Idag omfattas endast de läkemedel som företagen ansöker om att ingå i läkemedelsförmånerna av TLVs kostnadseffektivitetsbedömningar. När ett nytt läkemedel bedöms bör TLV vara tydlig med att detta är en initial och preliminär värdering av läkemedlets kostnadseffektivitet. Värderingen kan omprövas när ytterligare data om effekter i klinisk vardag framkommer. TLV bör tillsammans med landstingen följa upp läkemedels effekter i klinisk vardag.
Uppgradering av IT-stöd i landstingen
Idag finns bristfällig samordning och kvalitetssäkring av grundläggande läkemedelsdata i landstingens läkemedelsjournaler. Många system förlitar sig på olika varianter av läkemedelsindustrins FASS och apotekets varuregister med varierande uppdateringsstrategier. SIL är ett producentoberoende kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning De tekniska lösningarna finns därmed idag för att kunna presentera dessa data i landstingens journalsystem men nödvändiga uppdateringar har inte prioriterats och införts fullt ut. Landstingen måste ge implementeringen av en första version av SIL högsta prioritet. Detta bör ske genom att sätta ett måldatum för en sådan implementering.
Läkemedelsförteckningen är en databas, i vilken en patients uthämtade receptläkemedel från apotek registreras. Den kan ge viktig information om vilka läkemedel en patient har köpt de senaste 15 månaderna. För att kunna använda Läkemedelsförteckningen i sjukvården har landstingen utvecklat tekniska säkerhetslösningar. Landstingen måste nu skyndsamt implementera dessa.
Äldre patienter med fler än tio läkemedel
Kunskapen om hur olika terapier ska vägas och prioriteras mot varandra i samband med en genomgång av en multisjuk patients läkemedelsanvändning är idag ofullständig. Det finns därför ett stort behov av ökad kunskap till förskrivare kring hur läkemedel ska värderas och prioriteras för en multisjuk patient med många läkemedel.
Det finns ett antal verktyg som skulle innebära förbättringar för multisjuka äldre med många läkemedel. Dessa patienter bör tilldelas en läkare med koordinationsansvar med uppgift att samordna, prioritera och följa upp dessa patienters läkemedelsbehandling. Läkemedelsavstämning bör ske för äldre patienter som ofta byter vårdform. Läkemedelsavstämning syftar till att förebygga fel kring läkemedelsbehandlingen i vårdens övergångar. I de riktlinjer som tas fram inom läkemedelsområdet bör ett särskilt avsnitt beskriva hur multisjuka äldre ska behandlas inom det aktuella området. I riktlinjearbetet bör geriatriker och allmänläkare ingå.
Samma förutsättningar i offentlig och privat vård
Arbetsgruppen anser att styrning och uppföljning i så hög utsträckning som möjligt bör vara lika för vård i offentlig och privat regi. Landstingen finansierar läkemedel inom läkemedelsförmånen oavsett om förskrivaren är anställd i landstinget eller verksam i privat regi. För delar av den privata vården, exempelvis läkare som arbetar enligt den nationella taxan på basis av samverkansavtal, har landstinget med nuvarande regelverk inte samma möjligheter att styra och följa upp läkemedelsförskrivningen, som vård som bedrivs i offentlig regi och av privata vårdgivare med vårdavtal. Gruppen anser att de tilläggsdirektiv som givits utredningen Patientens rätt i vården kan skapa lika villkor för alla vårdgivare.
Läs om fler förslag i Handlingsplanen
För mer information: Ulrika Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting, telefon 08 - 452 77 33, e-post: ulrika.eriksson@skl.se
