Drygt hälften av de upptäckta trycksåren är lindriga och visar sig som en hudrodnad utan ett egentligt sår. De svårare trycksåren upptäcktes hos knappt 9 procent. De vanligaste trycksåren uppstår i ryggslutet och i hälar.

Syftet med mätningen är att ge landsting och kommuner ett gemensamt underlag för att bättre kunna förebygga trycksår, som är en av de allra vanligaste vårdskadorna.

Totalt har 36 261 patienter undersökts – både i äldreboenden och inlagda på sjukhus – vilket gör mätningen till en av de allra största även i ett internationellt sammanhang. Alla landsting och 85 kommuner deltog i mätningen.

Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning.

Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser.

Trycksår är ett av de prioriterade områdena i Sveriges Kommuner och Landstings satsning på ökad patientsäkerhet som pågått sedan 2007. SKL har ett tagit fram ett kunskapsunderlag som stödjer landsting och kommuner att arbeta systematiskt för att minska trycksåren.

Att göra riskbedömningar, hudbedömningar och planera omvårdnadsåtgärder ingår även i satsningen på Senior Alert, som är ett register som skapats för att stödja ett förebyggande arbetssätt.