Dessa riskområden är väl kända, och det saknas inte vetenskapliga bevis – evidens – för hur vården ska undvika vårdskador inom dessa områden. Problemet är att kunskapen inte används systematiskt överallt i vården. Ett skäl till det har varit bristen på vägledningar för vårdpersonalen inom de vanligaste riskområdena.
Vägledningar för evidensbaserade åtgärder
När landstingens och Sveriges Kommuner och Landstings satsning på ökad patientsäkerhet inleddes 2007 var ett av de första uppdragen att ta fram vägledningar för att minska vårdskadorna inom sex av de vanligaste och allvarligaste riskområdena. År 2010 tillkom ytterligare två vägledningar.
Syftet med vägledningarna är att få vården att tillämpa evidensbaserade åtgärder. Där finns en lista över vilka åtgärder som ska följas, en beskrivning av åtgärderna och en mer detaljerad redogörelse av bakgrunden till dem. En detaljerad referenslista gör det möjligt för alla läsare att fördjupa sig ytterligare i riskområdet. Åtgärderna förutsätter att vården arbetar förebyggande med hög riskmedvetenhet för att kunna agera innan någonting har hänt.
Åtta utpekade områden
SKL har publicerat vägledningar på åtta områden. Alla syftar till att stödja vården att förebygga vårdskaor.
Fall och fallskador
Infektioner vid centrala venkatetrar
Läkemedelsfel i vårdens övergångar
Läkemedelsrelaterade problem
Sårinfektioner efter operation
Trycksår
Undernäring
Urinvägsinfektioner
