Beslutsstödet består av två delar.
1. Övergripande vägledning för sjukskrivning
2. En uppsättning rekommendationer för olika diagnoser.
Rekommendationerna i beslutsstödet är vägledande och kan även hjälpa läkarna att tala med patienterna om sjukskrivning.
Läkaren har alltid möjlighet att göra en individuell bedömning och göra avsteg från rekommendationen. Då krävs en särskild motivering i medicinska underlaget till Försäkringskassan.
Beslutsstödet kom till som en reaktion på den ökande andelen sjukskrivna i slutet av 1990- och början av 2000-talen. Det rådde dessutom stora regionala skillnader i sjukskrivningstider för samma diagnos.
Sveriges Kommuner och Landsting slöt då en överenskommelse med staten för att vården skulle göra sjukskrivningarna mer lika över landet och utveckla arbetet med sjukskrivningar.
De senaste nyheterna från SKL om beslutsstödet
Landstingens satsning ger resultat i primärvården
Allt fler vårdcentraler har en policy om sjukskrivningar. Det visar att landstingens satsningar för att stödja sin primärvård ger resultat. 51 procent av läkarna på vårdcentralerna uppger nu att de har en skriftlig policy om sjukskrivningar.
Läs mer
Nio nya rekommendationer stödjer läkare i sjukskrivning
Ytterligare nio diagnoser får nu en vägledning för läkare som ska skriva ut ett sjukintyg. Bland de nya diagnoserna återfinns alkoholberoende och psykotiska syndrom.
Läs mer
Beslutsstödet ger effekt på sjukskrivningsmönster
I en nyligen publicerad utvärdering av beslutsstödet, genomförd av Försäkringskassan, har förändringar i sjukskrivningsmöster studerats.
Läs mer
