De som fått rehabilitering inom garantin är nöjda med behandlingen och upplever en förbättrad hälsa och arbetsförmåga. Förbättringen yttrar sig dock inte som minskad total sjukfrånvaro under de första tolv månaderna efter insatsen vid jämförelse med en referensgrupp som inte fått behandling enligt garantin. Däremot minskar sjukfrånvaron totalt sett i såväl behandlingsgruppen som referensgruppen.
– Att man inte fått bättre effekter beror troligen på att det tar tid för behandlingsenheterna att lära sig det nya arbetssättet. Samtidigt ser vi ökade effekter på sjukfrånvaron allteftersom implementeringen fortskrider, säger professor Irene Jensen som är ansvarig för utvärderingen som omfattar samtliga patienter som har påbörjat behandling inom rehabiliteringsgarantin åren 2009 och 2010.
– Rehabgarantin har medfört ett ökat fokus på rehabiliteringsinsatserna och det är en långsiktig vinst. Det vi också ser är att man under garantins andra år mer än halverar risken för sjukersättningar, vilket är viktigt för att minska utanförskap.
I siffror betyder det att om 1000 patienter behandlas inom garantin undviker man 19 fall av sjukersättning vid psykologisk behandling (PB) och 23 fall vid multimodal rehabilitering (MMR). Nettovinsten för 1000 behandlade individer beräknas till 133 till 139 miljoner kronor.
- Att Rehabiliteringsgarantin har bidragit till bättre hälsa är jättebra men uppdraget är även att stödja återgång i arbete och där är det en bit kvar. Utvärderingen bygger på 2009 och 2010 års resultat. Landstingen har fortsatt utvecklingsarbetet för att bidra till återgång i arbete under 2011. Rapporten ger ytterligare värdefull information hur landstingen kan stödja en fortsatt utveckling, säger Anna Östbom sektionschef på Vård och omsorg.
Text: Gudrun Winfridsson
Slutrapporten består av två delar. Del 1 ger resultatet från effektutvärderingen, samt en sammanfattning av båda rapportdelarna. Delrapport II beskriver resultatet från processutvärderingen. Se nedan.
