Regeringens syfte med reformen
Genom reformen vill regeringen påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning.
Kommunernas ansvar
Kommunernas samordningsansvar upphör genom reformen. Däremot har kommunerna ansvar för:
- mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning
- undervisning i sfi och annan vuxenutbildning
- samhällsorientering
- försörjningsstöd vid vissa situationer
- skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar
- insatser inom det sociala området
- att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens särskilda ansvar för nyanlända blir sammanfattningsvis att:
- ha ett samordnande ansvar för insatserna för den nyanlände
- stödja och driva på i förhållande till andra parter
- ansvara för etableringssamtalen
- ansvara för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan
- ansvara för upprättande av etableringsplan
- besluta om etableringserättning
- vara uppdragsgivare till lotsar
- fastställa länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket
Utöver detta gäller att Arbetsförmedlingens ordinarie tjänsteutbud ska erbjudas nyanlända.
Målgruppen är oförändrad
Nyanländas rätt till etableringsinsatser regleras i nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Lagen omfattar samma målgrupp som idag ska erbjudas introduktion av kommunerna. Det handlar om nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern 18-19 år, som saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya lagen liksom vissa anhöriga till nyanlända.
Etableringssamtal för att kartlägga bakgrund och behov
Arbetsförmedlingen ska erbjuda den nyanlände ett etableringssamtal i direkt anslutning till att den nyanlända får uppehållstillstånd.Etableringssamtalet ska klargöra den nyanländes intressen, ambitioner, yrkes- och utbildningsbakgrund samt behov av stöd.
Ett annat syfte är att ge den nyanlände information om var i landet det finns förutsättningar för boende och arbete utifrån hans eller hennes bakgrund. Syftet är att skapa en god matchning mellan kompetens och framtida boendeort.
Etableringssamtalet kan bestå av ett eller flera samtal.
Etableringsplan upprättas av Arbetsförmedlingen
Resultatet av etableringssamtalet blir en s.k. etableringsplan. Den ska beskriva de aktiviteter som ska stödja den nyanlände att komma ut på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen ska samverka med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer när planen upprättas. Värt att notera är att kommunerna inte längre behöver upprätta några introduktionsplaner.
Etableringsplanen ska minst innehålla svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser (till exempel validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter samt praktik).
Rätten att få en etableringsplan gäller i ett år från och med den dag som den nyanlände folkbokförs i en kommun för första gången.
Planen får högst omfatta 24 månader från och med den dag som den fastställs.
Planen ska vara heltid. I vissa fall kan planen vara på deltid om individen inte har full prestationsförmåga. Med prestationsförmåga avses en individs förutsättningar och förmåga att delta i olika aktiviteter som kan ingå i en etableringsplan. Där kan även rehabiliterande insatser ingå. Prestationsförmåga är således inte likställd med arbetsförmåga.
Alla har inte rätt till etableringsplan
Man kan omfattas av målgruppen för reformen men ändå inte ha rätt till etableringsplan. Det gäller nyanlända som förvärvsarbetar på heltid, går i gymnasieskola eller på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan endast kan delta i etableringsinsatser på mindre än 25 procent av heltid.
Bosättning - olika för olika individer
Arbetsförmedlingen ansvarar för att anvisa de nyanlända som har rätt till etableringsplan till en kommun. Möjligheten för nyanlända att ordna eget boende, ebo, finns dock kvar.
Migrationsverket har ansvaret för bosättning av kvotflyktingar och ensamstående/hushåll där ingen har rätt till etableringsplan.
Kommunernas mottagande av nyanlända ska, liksom idag, bygga på överenskommelser med staten. En nyhet är att länsstyrelserna både förhandlar och ingår överenskommelserna med kommunerna.
Hur många nyanlända som ska tas emot i varje län, de s.k. länstalen, kommer att fastställas av Arbetsförmedlingen efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket.
Länsstyrelserna ska också medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända. De ska också främja regional samverkan och stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering.
Etableringslots (lots)
Lotsen ska arbeta på uppdrag av Arbetsförmedlingen och ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan.
Den nyanlände väljer själv vilken lots han eller hon vill anlita i Arbetsförmedlingens bank av godkända och kontrakterade lotsar. Lotsen kan vara ett företag eller en organisation, men inte en kommun eller ett kommunalt bolag.
Lotsarna upphandlas enligt lagen om valfrihet, LOV. Ersättningen till lotsen är prestations- och resultatbaserad.
Ersättningar till individen
En nyanländ som deltar i de aktiviteter som ingår i etableringsplanen har rätt till etableringsersättning från staten. Ersättningen är lika för alla överallt i landet. Den är också individuell, vilket innebär att den inte påverkas av inkomsterna hos andra personer i hushållet.
Rätten till etableringsersättning upphör när etableringsplanen slutar att gälla, vilket innebär att ersättning maximalt utbetalas under 24 månader.
Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättningen och Försäkringskassan betalar ut den.
Nyanlända som har rätt till etableringsersättning kan få etableringstillägg (om man har barn, vid sidan om barnbidrag) och bostadsersättning. För dessa tilläggsförmåner är Försäkringskassan både beslutande och utbetalande myndighet. Tilläggsförmånerna betalas ut tillsammans med etableringsersättningen.
Har individen etableringsplan på deltid reduceras etableringsersättning och tilläggsförmånerna på motsvarande sätt. Under den tid som individen medverkar till att en etableringsplan upprättas får individen reducerad etableringsersättning och tilläggsförmåner som motsvarar 75 % av den fulla nivån på dessa ersättningar.
Trots att staten inför nya ersättningar för nyanlända kan det bli aktuellt att kommunen behöver lämna ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) i vissa situationer. Det handlar främst om
- Initialt försörjningsstöd för den period som uppstår mellan den sista utbetalningen av LMA-ersättning från Migrationsverket till den första utbetalningen av etableringsersättning och tilläggsförmåner från Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan
- Kompletterande försörjningsstöd under den tid etableringsplanen upprättas och individen får reducerad etableringsersättning
- Kompletterande försörjningsstöd för personer som inte deltar i aktiviteter på heltid på grund av nedsatt prestationsförmåga
- Kompletterande försörjningsstöd för personer som har etableringsersättning men varken har rätt till bostadsbidrag eller bostadsersättning
- Försörjningsstöd för personer som inte har tillräcklig prestationsförmåga för att få en etableringsplan och därmed inte får några av de nya statliga ersättningarna
Ersättningar till kommuner och landsting för personer med uppehållstillstånd
Kommuner och landsting har rätt till ersättning från staten för insatser för nyanlända flyktingar och vissa anhöriga med uppehållstillstånd. Ersättningarna regleras i förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Migrationsverket fattar beslut om utbetalning av dessa ersättningar.
Värdefull information för kommuner och landsting om ersättningarna finns på Migrationsverkets hemsida. Länk till Migrationsverkets hemsida
