Frågor om proportionella val till nämnder och styrelser hösten 2010

Vi har under hösten fått ett stort antal frågor om proportionella val. Vi har i dokumentet ”Hur fördelar fullmäktige platser mellan partier i nämnder” förklarat hur val till nämnder och styrelser ska gå till när valen görs med tillämpning av lagen om proportionellt valsätt. Vi vill ändå göra några förtydliganden.

På grund av det stora antalet frågor om proportionella val som kommit in till avdelningen för juridik under hösten vill vi göra följande förtydliganden.

Yrkande om att ett val ska göras med proportionellt valsätt måste framställas för varje enskilt val för sig. Det innebär att valet av ledamöter i en nämnd kan komma att göras enligt lag om proportionellt valsätt och valet av ersättarna kan komma att göras med majoritetsval. Detta är viktigt att notera eftersom det minimiantal väljande ledamöter som måste till för att få till stånd ett proportionellt val är olika beroende på antalet ledamöter eller ersättare som ska väljas i de olika nämnderna.
Val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige, nämnder, styrelser och utskott kan inte framtvingas med stöd av lagen om proportionellt valsätt. De väljs en och en. Det framgår indirekt av 5 kap. 46 § kommunallagen.
Enligt 24 § lagen om proportionellt valsätt ska vid fördelning av platser, om två valsedelsgrupper får samma röstetal eller jämförelsetal, lottning äga rum. Lottningen äger rum direkt. Lagen säger inget om hur lottningen ska ske praktiskt. Om frågan inte har reglerats i fullmäktiges arbetsordning kan fullmäktige besluta hur lottningen ska gå till praktiskt eller låta valförrättarna själva bestämma härom. Som upplysning kan nämnas att enligt kommunallagen ska lottning också användas vid lika röstetal i anställningsärenden och övriga valärenden.