Sammanfattning
Konsum Nord har vunnit ett mål mot EU-kommissionen i Tribunalen. Kommissionen ansåg i ett beslut 2008 att Åre kommun lämnat Konsum ett olagligt offentligt stöd på 4,6 miljoner kronor i samband med en tomtaffär för sex år sedan. Tribunalen – vars dom kan överklagas till EU-domstolen – har idag konstaterat att kommissionens beslut ska ogiltigförklaras. Konsum Nord behöver därmed inte betala, vare sig det förmenta stödbeloppet eller några rättegångskostnader.
Sveriges kommuner får därmed en del klarlägganden kring hur statsstödsreglerna tillämpas vid mer komplicerade markaffärer. Det är nu också något klarare hur anbud får jämföras. Det är mycket välkommet – särskilt med tanke på den viktiga roll markfrågorna spelar när det gäller att utveckla en kommun i fråga om strategiska anläggningar. I sammanhanget kan också bostadsfrågorna vara värda att framhållas.
Bakgrund
Inför strukturförändringar i Åre centrum har Åre kommun 2005 sålt mark till Konsum Nord. Kommunen har hävdat att försäljningen till Konsum ingick i en samlad ansträngning att anpassa torget i centrum inför världscupen. Överlåtelsen har varit förknippad med ett antal omförhandlingar men slutade med att kommunen till sist överlät viss mark till Konsum för 2 miljoner kronor. Företaget Lidl har under processen lämnat ett väsentligt högre anbud – 6,6 miljoner kronor i form av en intresseanmälan.
Kommunens beslut överklagandes med laglighetsprövning. Länsrätten godtog kommunens beslut. Kammarrättens avgörande gav klaganden rätt och upphävde beslutet.
Den Nya Välfärden anmälde försäljningen till EU-kommissionen som kom fram till att det varit fråga om en underprisförsäljning och därmed ett olagligt statligt stöd. Kommissionen beslutade om återkrav av stödbeloppet d.v.s. motsvarande skillnaden mellan försäljningspris och bud (4,6 miljoner SEK.)
Konsum Nord satte ned beloppet hos länsstyrelsen och gick till Tribunalen och begärde att kommissionens beslut om återkrav skulle ogiltigförklaras.
Domen - Konsum Nord ./. Europeiska kommissionen (T-244/08)
Domen är bra för svenska kommuner eftersom det sedan kommissionens beslut i ärendet rått en stor osäkerhet kring tillämpningen av statsstödsreglerna i samband med markförsäljningar. Tribunalens dom rätar nu ut en del frågetecken kring hur budgivning kan hanteras i mer komplicerade markaffärer. Den gör också klart att det kan finnas utrymme för att genomgöra bytesaffärer – och att det i Åres fall fanns utrymme för att väga in fler omständigheter än buden som sådana. Det är en samlad och nyanserad dom.
Domen - Konsum Nord./. Europeiska kommissionen (T-244/08)
Domen - Konsum Nord./. Europeiska kommissionen (T-244/08)
(pdf - öppnas i nytt fönster)
Tribunalen lyfter fram fyra omständigheter som klargör de kvalitativa skillnaderna mellan de två anbuden
1. En intresseanmälning av det slag Lidl lämnat är inte bindande i svensk fastighetsrätt. Konsum däremot hade i köpekontraktet vissa skyldigheter rörande genomförande av fastighetsbildning byggnadsarbeten och iakttagande av gällande detaljplan.
2. Att det fanns ett klart samband mellan Konsums åtaganden enligt köpekontraktet och vad kommunen ville uppnå med affären
3. Försäljningen ingick som ett led i en större planerad förändring av Åre Torg
4. De svenska myndigheterna har särskilt pekat ut de kvalitativa skillnaderna mellan de två buden.
Tribunalen slår också fast att det är nödvändigt att ta hänsyn till sammanhanget och den situation i vilken Åre kommun befann sig i det aktuella fallet. Varje anbud från tredje man kan inte läggas till grund för bedömningen av marknadsvärdet. Buden måste vara jämförbara.
Frågor besvaras av Helena Linde, Lena Dalman eller Olof Moberg
