Internal Market Information System (IMI)

Lagen och direktivet innebär att myndigheterna ska lämna varandra ömsesidigt bistånd i form av tillsyn, kontroller, information m.m. För detta ändamål finns IMI, ett webbaserat verktyg som tillhandahålls av kommissionen. Alla behöriga myndigheter ska vara registrerade där. Kommerskollegium är samordnare för IMI i Sverige. Som stöd för myndigheterna i deras användning av IMI har tre delegerade samordnare (länsstyrelser) utsetts.

Vad är IMI?

IMI är ett webb-baserat verktyg som tillhandahålls av kommissionen. Syftet med IMI är att öka förtroendet för den rättsliga ramen och underlätta samarbetet mellan myndigheter i olika medlemsstater. Det är obligatoriskt för de myndigheter som berörs av tjänstedirektivet att vara registrerade där.

IMI, som är under utveckling, består av två delar; dels en databas över behöriga myndigheter inom EES-området, dels i förväg fastställda frågor relaterade till tjänstedirektivet. Frågorna är i hög utsträckning formulerade på det sättet att de kan besvaras med ja eller nej. Med hjälp av IMI ska det bli möjligt att, utan att man känner till myndighetsstrukturen i det andra landet, kunna ta reda på vilken myndighet som ger tillstånd eller utövar tillsyn över en viss tjänst. I IMI finns en översättningsfunktion vilket gör att man alltid kan arbeta på sitt eget språk. En svensk myndighet kan alltså skicka en fråga på svenska, som översätts till exempelvis spanska. Mottagaren svarar på spanska och svaret översätts till svenska.

I förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden finns bestämmelser om IMI. Kommerskollegium kommer inom kort med föreskrifter om informationsutbyte i IMI.

Vad används IMI till?

Tillståndsgivning

Vid tillståndsgivning kan tillståndsmyndigheten ta reda på vilka intyg som utfärdas i andra länder och vad dessa täcker. Svenska myndigheter får nämligen inte ställa överlappande krav på en leverantör som ska etablera sig här (art. 10.3). Svenska myndigheter måste också godta intyg utfärdade i annat EU-land (art. 5.3).

Informationsutbyte i samband med tillsyn

Direktivet uppställer som huvudregel att det är etableringslandet som ska utöva tillsynen över en tjänsteleverantör. Om en leverantör tillfälligt tillhandahåller tjänster i ett annat land, kan behov uppkomma att myndigheterna i det sistnämnda landet vill ha information eller vill att etableringsmedlemsstaten ska göra kontroller eller utredningar.

Farliga tjänster m.m.

I IMI finns ett system så att medlemsstaterna kan fullgöra sin skyldighet att informera varandra om tjänster som skulle kunna orsaka allvarlig skada för människors hälsa eller säkerhet eller för miljön. IMI möjliggör också att medlemsstaterna lämnar information till varandra om vissa disciplinpåföljder m.m. som ådömts tjänsteleverantörer.

Länsindelning DIMIC och kontaktpersoner (pdf-fil som öppnas i nytt fönster)

Aktörer i IMI

I varje medlemsstat ska finnas en nationell IMI-samordnare (NIMIC). I Sverige är Kommerskollegium NIMIC. Det är Kommerskollegium som registrerar myndigheterna i IMI. En stat kan också ha delegerade IMI-samordnare; DIMIC. I Sverige är tre länsstyrelser DIMIC; Västernorrland, Stockholm och Västra Götaland. Dessa ansvarar var och en för vissa angivna kommuner och landsting. DIMICarna utgör en stödfunktion för kommunerna när de använder IMI.

Hur går registrering i IMI till

Registrering sker hos Kommerskollegium. Vid registrering ska kommunen utse användare i IMI; dels minst en användare som är handläggare med behörighet att skicka och besvara förfrågningar, dels en användare som är lokal dataadministratör med ansvar för den lokala datahanteringen hos kommunen.

Registrering behöver inte ske omgående, utan kan ske när behov av att använda IMI uppstår. Det kan dock vara lämpligt att registrera sig så snart som möjligt.