Det ligger också i linje med en av SKL:s prioriterade frågor under 2009: "Bättre företagsklimat". Och det ligger i linje med det arbete som många kommuner redan gör vad gäller tillgänglighet, regelförenkling och service gentemot företagen.
När kommunerna fortsätter att utveckla detta arbete och genomför de krav som tjänstedirektivet ställer så kan det i sin tur främja kommunens servicenivå och därmed näringslivet i kommunen.
För att åstadkomma en ökad handel och tillväxt så måste de hinder som fortfarande finns kvar i länderna med bl.a. olika tillståndskrav och osäkerhet om hur systemen är uppbyggda minimeras.
Det handlar också om att försöka överbrygga eller minimera det bristande förtroende som idag finns mellan länderna för varandras tjänsteleverantörer. Man vill gärna tro att det egna landets tjänsteföretagare är bättre än de som finns och verkar i andra länder.
Men med en ökad konkurrens mellan företag blir resultatet oftast förnyelse, bättre produkter och sänkta priser. Inom EU står tjänstesektorn för 75-80 % av produktionsvärdet medan endast 20-25 % av handeln sker mellan länderna.
Här finns en stor potential för ökad handel också med tjänster. Man uppskattar att hela 2,75 miljoner arbetstillfällen, företrädesvis inom varuproduktionen, som skapats mellan 1996 -2006, inte skulle ha funnits utan den inre marknaden.
Tjänstedirektivet är nära kopplat till företagsklimatet. Ett bra företagsklimat påverkas av en rad olika faktorer. En del av dem styrs i huvudsak från global, europeisk, nationell och regional nivå och kan vara svåra att påverka på den lokala nivån.
Men det finns också mycket som kommunen har ett tydligt eget ansvar för eller som de kan påverka i samband med andra. Det handlar om allt från att skapa attraktivitet i bred bemärkelse och arbeta med en framåtsyftande strategi till den tillgänglighet och den service som kommunen erbjuder företag.
Tjänstedirektivet handlar i stor utsträckning om kommunens sätt att jobba med sin tillgänglighet, handläggning och service inte minst vad gäller myndighetsutövning vid tillståndsgivning och tillsyn gentemot tjänsteföretag från andra länder. Och att man inte får sätta upp krav som utgör onödiga handelshinder.
Det här är frågor som många kommuner redan arbetar med som en del i sitt arbete med ett bättre företagsklimat, men det finns också saker som tjänstedirektivet slår fast som man inte hunnit se över eller åtgärdat.
SKL arbetar också med en prioriterad fråga under 2009 som heter "Bättre företagsklimat" som handlar om att stödja medlemmarna med bl.a. faktaunderlag, idéskrifter, nätverk och seminarier.
Sammantaget kan man se tjänstedirektivet som en katalysator för att påskynda och förbättra kommunernas arbete med ett förbättrat företagsklimat som i sin tur kan främja näringslivet i kommunen och därmed tillväxt och utveckling.
Kontaktperson på SKL
Renée Berglund, renee.berglund@skl.se, tfn: 08-452 78 77.
