Under den senaste tioårsperioden har en rad förändringar ägt rum som påverkat lokala/regionala roller och uppgifter inom sysselsättningsområdet. Inom den europeiska sysselsättningsstrategin (ESS) förväntas lokala aktörer spela en viktig roll för regional, ekonomisk och social utveckling. Under 1990-talet tog svenska kommuner ett allt större ansvar för genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Kommunerna har både ekonomiska och sociala skäl att engagera sig i sysselsättningsfrågor och har också efter hand byggt upp särskilda organisationer för att möta invånarnas behov inom området.
En hög sysselsättningsnivå i kombination med att fler av dem som idag inte arbetar får sysselsättning, är viktigt för såväl samhällsekonomin som den enskildes livskvalitet. Det är också väsentligt för våra medlemmars framtida rekryteringsmöjligheter. Sveriges Kommuner och Landsting har fått i uppdrag av Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets styrelser att till år 2007 öka kommunernas inflytande över den lokala arbetsmarknadspolitikens utformning.
Policydokument
Under slutet av 1990-talet har en ny regional utvecklingspolitik införts. Denna har lyft fram regional och lokal nivå som en samarbetsarena för utvecklingsarbete mellan stat, kommun, landsting, näringsliv och organisationer och betonat det lokala och regionala ansvaret för utvecklingsåtgärder inom egna förutsättningar och möjligheter. Styrelserna i Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har under våren 2004 antagit ett policydokument som anger inriktningen för förbundens arbete med arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor. Du kan hämta policydokumentet nedan.
Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken
Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken ligger fast sedan många år. Arbetsmarknadspolitiken är visserligen ett statligt ansvarsområde, men kommunerna har sedan början av 1990-talet blivit allt viktigare aktörer när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser på lokal nivå. Satsningar för att få ut arbetslösa ungdomar, flyktingar/invandrare och försörjningsstödstagare i arbete samt insatser för människor med medicinska och sociala arbetshandikapp är några av de områden där kommunernas roll utvecklats i samverkan med den lokala arbetsförmedlingen. Skriften Möjligheter och gränser - som endast publiceras på förbundens hemsida för att underlätta regelbunden uppdatering - handlar om statens respektive kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken.
Rehabilitering
Exempel på samverkan är som staten lyft fram är regeringens uppdrag till AMS och RFV om samordnad organisation för arbetslivsinriktad rehabilitering. Här har förbunden tagit fram en intressant rapport om Rehabilitering eller utanförskap? Rapport om sjuka, nollplacerade med ekonomiskt bistånd
Hösten 2003 genomfördes för första gången en rikstäckande kartläggning av i vilken omfattning ekonomiskt bistånd/socialbidrag ges på grund av att personer är sjuka, saknar arbete och inte har rätt till vare sig arbetslöshetsersättning eller ersättning från sjukförsäkringen. Kartläggningen, som redovisas i en rapport - Rehabilitering eller utanförskap? - är gjord i samarbete mellan Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Du kan hämta rapporten nedan.
Övergripande samverkan på det lokala planet
Ett område för samverkan är också arbetet i arbetsmarknadsnämnderna på lokal nivå inom AMS struktur. Svenska Kommunförbundet drev 2001 tillsammans med sex kommuner ett projekt om lokal handlingsplanering för sysselsättning där samverkan lyfts fram som en mycket central nyckel för att lyckas. Det s k LAP-projektet resulterade i fem rapporten som du kan hämta nedan. En av rapproten handlar specifikt om arbetsmarknadsnämnderna. Under rubriken Lokal handlingsplanering för sysselsättning till vänster kan du läsa mer om det utbildningsprojekt som var LAP-projektets efterföljare det s k CapaCityprojektet. Du kan också läsa mer information om hur du gör för att delta i en nytt utvecklingsprojekt inom lokal handlingsplanering.
