I dag är skolsystemet detaljreglerat på många plan. Statliga regler bestämmer exakt när barnen ska börja i skolan. Nationella timplaner reglerar exakt hur många undervisningstimmar varje elev ska ha i ett enskilt ämne varje år. Åldern bestämmer exakt vid vilket tillfälle någon är redo att gå från grundskola till gymnasium. Alla elever måste i dag nå målen samtidigt.
Det sker trots att vi vet att inlärning och mognad är något högst individuellt. Vissa är redo att börja skolan i tidig ålder, andra kan behöva vänta. Vissa behöver mer undervisning i matematik, andra behöver mer svenska.
Sveriges Kommuner och Landsting vill se ett mer sömlöst skolsystem för både undervisning och övergång mellan förskola, grundskola och gymnasium. Skollagen behöver därför ändras så att den tillåter kommunerna att planera undervisning och inlärningen på ett annat sätt.
Att avskaffa timplanen är ingen vild och oprövad idé, utan det har testats i 900 skolor under fem år. Resultatet av försöket visar att när lärare och elever tillsammans får planera undervisningen utan styrning av en timplan är det fler elever som når målen, och då särskilt bland de elever som brukar ha svårast att lyckas i skolan. Utan timplan blev skolans uppdrag tydligare, elevernas studieresultat bättre, lärarnas arbetstrivsel ökade och så även föräldrarnas delaktighet.
Att göra skolan mer flexibel har varit ett prioriterat uppdrag från förbundets kongress.
